Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sofias färd norrut — Vi uppnå 81° 42´ — Följa iskanten vesterut — Djuplodningar — Återvända till Spetsbergen — Ny färd norrut — Sammanstötning med is och läcka — Fartyget repareras i Kingsbay — Försök att söder om Spetsbergen gå österut — Hemfärd — Storm vid Beeren Eiland — Tromsö — Götheborg — Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej mer kunna fordras, äfven af den som har fördelen af ångare bakom
en god jembog, än att att komma en grad längre. Att den höjd vi
nått ej kunnat hinnas utan att på många ställen spränga isfläck, som
segelfartyg aldrig skulle drömt om att komma igenom, behöfver jag ej
nämna; ty sedan vi kommit temligen fram, fanns ej en ränna eller en
aning af vattensky nordvart, som ej försöktes, och då Sofia kommit till
sin hedersplats vid 81 gr. 42 min., vågar jag påstå, der ej fans något
kompass-streck, i hvilket en karl ej skulle med tillhjelp af en båtshake
gått minst en mil på isstycken.”
Vi hade således vunnit ett af de frostbitna prisen vid den stora
interaationela kapplöpningen mot polen, men här var det ock slut med
vidare framträngande. De vanliga arbetena företogos. Fysikern gjorde på
isfältet magnetiska observationer, vattenprof togos, och Bulldog s-apparaten
upphemtade på 1370 famnars djup ett bottenprof, hvilket, såsom
kommande från denna latitud, naturligtvis betraktades med mer än vanligt
intresse. Som vi nu ej kunde komma nordligare, sattes kursen mot det
håll, der farvattnet syntes mest isfritt, eller vesterut; strömmen började
emellertid nu föra oss syd öfver. På qvällen förtöjdes åter vid isen, en
ny djuplodning verkstäldes och här befans djupet vara förminskadt till
370 famnar. Vi voro nu åter inneslutne af is, hade någon möda att
under kryssningar och knuffningar arbeta oss ut, gingo mot söder och
fingo d. 20 åter sigte af Spetsbergen. Det var emellertid ej vår afsigt
att nu der söka hamn; tvärtom, det gälde att ännu en gång fresta isens
stängningsförmåga, och alltså böljade åter en segling af samma art som
den i femte kapitlet beskrifna. Vi gingo med hufvudsakligen vestlig kurs
utmed iskanten eller genom drifis af vexlande form och mäktighet och
frestade derunder hvarje öppning, som tycktes leda mot norden. Isblocken
visade sig i flera afseenden af olika daning mot dem, med hvilka vi imder
Augustifärden varit i beröring. De voro hårdare, gröfre och högre och
föreföllo, sedda på afstånd, då hägringen i förvånande grad förstorade deras
utseende, fruktansvärda nog. Några af dem voro här och der
mörk-fårgade af vidhängande jord och grus, ett tecken, att de i någon okänd
trakt varit i beröring med land. I hafvet hittades stycken af drifved
jemte en af de ofvan omnämnda glaskulorna, talande vittnen i fråga om
hafsströmmarnes riktning. Kölden var under färden temligen stark, men
vi voro nu efter ett par månaders vistelse i de högnordiska trakterna
någorlunda härdade och funno en temperatur af —8° a —9° fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
