Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sofias färd norrut — Vi uppnå 81° 42´ — Följa iskanten vesterut — Djuplodningar — Återvända till Spetsbergen — Ny färd norrut — Sammanstötning med is och läcka — Fartyget repareras i Kingsbay — Försök att söder om Spetsbergen gå österut — Hemfärd — Storm vid Beeren Eiland — Tromsö — Götheborg — Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentliga Spetsbergen. I sjelfva inloppet tömade Sofia helt lätt mot en
undervattensklippa, som ej finnes utsatt på Buchans och Franklins karta,
oaktadt deras eget fartyg en gång der stött på grund.
I South Gats hamn uppehöllo vi oss 4 dagar, hvilka användes till
åtskilliga maktpåliggande göromåls förrättande. Fartygets maskin och
delvis också provianten behöfde omses, och en allmän klädtvättning
an-stäldes med den påföljd, att Sofias räcken och stag snart syntes prydda
med alldeles stelfrusna skjortor och strumpor. Fartygets badrum blef nu
äfven begagnadt till sitt egentliga ändamål. Naturligtvis försummade vi,
som nu sannolikt voro Spetsbergens enda menskliga befolkning, ej att
göra besök i vårt ödsliga rike. Observationstälten uppsattes på stranden
och den ej särdeles behagliga vaktgöringen vid instrumenten vidtog. Att
i den kalla, mörka polarnatten mot en bitande blåst ro sig i land för att,
stundom liggande på rygg eller stående på knäna bland isbetäckta stenar,
söka afläsa en fin skala vid det osäkra skenet från en drypande oljelampa
är onekligen en mindre angenäm sysselsättning; och när då vindstötame
kommo och skakade tältet, så att ljuset fläktade och den nästan afslutade
observationen af bröts, bragtes man slutligen derhän att betrakta både
instrumenten och blåsten och stename och isynnerhet lampan som sina
personliga fiender. Mellan observationerna såg man ständigt nya räfspår i
snön nära tältet, men den fyrbenta amanuensen höll sig dock försigtigt.
undan (troligen af fruktan att blifva ålagd att observera) tills han#) slutligen
en dag föll ett offer för sin nyfikenhet. Djurlifvet var i öfrigt ej så fattigt.
Skälar inkommo ibland i fjorden. Dessutom sågos rotges, havhest, kryckje,
stormås, fjäreplytt och ejder, hvilken senare nu i brist på ren fick förse
bordet med stek. Vandringarna på Danskön erbjödo föga omvexling; allt,
så när som på stenarne närmast stranden var täckt med snö och is, och
stundom fick man pulsa i stora drifvor. Nu var det slut med
midnattssolens herrlighet, men aftname voro, då vädret var klart, af obeskriflig
skönhet; det på andra sidan fjärden liggande landets snöhöljda
bergstoppar och isfylda dalar skimrade då vid solnedgången i den skäraste
rosenfärg. Norrskenen började nu äfven visa sig och gåfvo vår fysiker
*) Denna räf, ett vackert, stort djur, hade en prydlig, tät, svartblå vinterfall.
Såsom ytterligare bidrag till afgörande af frågan om fjällräfvens färgförändringar,
erinras, att d. 30 Aug. sköts en hvit och följande dag en svart räf. Fångstmännen
försäkra, att vid en skjuten ren ser man stundom, hur det ”myldrer” af räfvar
med olika färg, svarta, hvita och grå. Åfven Tobiesen såg på Beeren Eiland
samma dag (d. 4 Oktober) svarta och hvita räfvar om hvarandra, 10 å 12 stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
