Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedda landet var fornt alldeles okändt. Saken kan naturligtvis endast på
ort och ställe med visshet afgöras, men då den af Giles uppgjorda kartan
just i de nordliga och ostliga trakterna visar sig vara temligen oriktig,
så synes det motsatta antagandet hafva lika goda skäl för sig.
Måhända hafva vi här framför oss den vestligaste sträckan af en stor,
klipp-fyld kontinent, som utbreder sig mellan Spetsbergen och Novaja Semlja.
Att norr om Spetsbergen, på längre eller kortare afstånd från polen,
land finnes, hörer till det, som visserligen ännu ej blifvit be visad t, men
som dock genom iakttagelser 1861 blifvit gjordt mer än sannolikt. Detta
år var expeditionen redan den 22 Maj uppe vid norra Spetsbergen,
således redan långt innan våren kunde sägas här hafva inträdt, och
derige-nom hade man tillfälle att till fullo konstatera sanningen af en gammal
uppgift, att om våren stora skaror flyttfoglar synas från norra
Spetsbergen sträcka mot norden. Då dessas afsigt naturligtvis ej kan vara att
bygga och bo på isfälten, så för man väl antaga tillvaron af ett
polarland, som till och med ej saknar växter och djur, — och härigenom
förflyttas det organiska lifvets gräns så högt upp mot norden, att menniskan
endast med sina tankar och förhoppningar förmått dit framtränga.
I sammanhang med de direkt geografiska undersökningame stå
andra, hvilka redan 1861 påbörjades och sedan 1868 fortsattes samt
lem-nade resultat, hvilka vi kunna räkna bland de bästa, som då vunnos.
Vi afse härvid djuplo dnin garna, hvilka, oaktadt det tidsödande och
ansträngande vid dem, bedrefvos med en synnerlig ihärdighet. Genom dessa
har svar erhållits på åtskilliga frågor, af hvilka ett par här må antydas.
Hvilken rår om Spetsbergen? — är ett spörsmål, som vi ofta nog
fött besvara. Den ovisshet, som i detta afseende råder, gäller ej blott den
politiske herrskaren *), utan äfven vcrldsdelen. Europa eller Amerika?
*) Ehuruväl detta kan vara en alldeles likgiltig sak, då dessa öar och deras
innevånare nog kunna sköta sig sjelfva utan någon öfverhet, vilja vi efter bästa
förmåga söka tillfredsställa den nyfikenhet, som måhända någon i detta afseende
hyser. Då upptäckaren var holländaren Barentz, borde väl Holland i främsta
rummet kunna göra anspmk att ega detta land. Den näste besökaren,
engelsmannen Henry Hudson, var emellertid den, som (1007) gaf första vinken om
dessa öar såsom ypperlig fångst plats, och derföre ansåg sig Moscovy Company i
London som ratter egare samt sökte med våld och vaj>enmakt bortjaga ej blott
holländare, utan ock fransmän och spaniorer. som infunnit sig i låtsad eller
verklig tro, att Spetsbergen vore ett neutralt område, hvilket alla hade lika rätt att
plundra. Som emellertid bytet befanns särdeles fett. uppträdde Danmark 1615
och sökte med 3 örlogsfartyg bevisa, att Spetsbergen hörde till Grönland och
sålunda lydde under Danmarks krona. Slutet på mycket gräl och blodsutgjutelse
blef, att 1619 mellan regeringarna träffades öfverenskommelse, att man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
