Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åfven under de förra expeditionerna hemfördes ej obetydligt och
härigenom hade, till hvad man förut kände, erhållits en väl behöflig
förstärkning. Så t. ex. förökades antalet af mossarter genom 1858 och 1861
års färder med omkring 100 (förr kända omkr. 60) och lafvame med
mer än 150 (förr kända 63, af hvilka dock säkerligen ungefär ett tjog
oriktigt bestämda). Om de alldeles bakvända, nu rättade föreställningarna
om de högre algerna (tångarterna) hafva vi förr talat, och af de lägre
mikroskopiska, som förr- totalt försummats, har man kunnat påvisa öfver
70. Af alla dessa växtordningar blefvo 1868 högst betydliga massor
insamlade och äro nu under bearbetning *); deraf skola utan tvifvel framgå
nya, betydliga tillägg till det hittills offentliggjorda.
Innan vi lemna den nu lefvande organiska naturen, återstår det för
oss att nämna några ord om de små organismer, om hvilkas rätta natur
man visserligen ännu ingalunda är fullt ense, men hvilka just i våra
dagar ådragit sig en lika allmän som välförtjent uppmärksamhet. Vi
mena dessa, endast med starkt mikroskop upptäckbara, småkroppar, som
erhållit namnen bacterier, vibrioner o. s. v. Genom Pasteurs allbekanta
undersökningar har det nemligen blifvit bevisadt, att fbrruttning o. s. v.
endast är möjlig, om dylika äro närvarande, och likaledes är det bevisadt
(och i ännu flera fall gissnings vis framstäldt), att åtskilliga sjukdomar
ytterst bero på dylika organismers uppträdande i och skadliga inverkan
på vissa menniskokroppens organ er. Vi hafva förut påpekat den
märkvärdiga, totala (eller nästan totala) saknaden af vissa sjukdomsformer
(såsom snufva, bröstvärk, halssjuka o. s. v.) på Spetsbergen och man har gissat
på frånvaron af dylika småorganismer såsom orsak härtill. — Med blotta
gissningar har man dock ej rätt att nöja sig och en närmare undersökning
var derföre af’ nöden. En sådan verkstäldes äfven under Sofias fard med
ledning af de råd och anvisningar, som Pasteur lemnat, och — för att
fatta oss kort — resultatet blef, att om ock dylika organismer ej totalt
saknas, så äro de dock på Spetsbergen ej så allestädes närvarande som i
sydligare trakter. Den långsam het, hvarmed förruttnelse inträder, finner
häri sin förklaring.
Vi nämnde nyss, att den nuvarande vegetationen förefaller såsom
les beaux restes af en förgången yppigare vegetation. Detta är ej ”kun
en Talemaade”, utan man har all anledning att antaga riktigheten häraf,
*) Endast de högre algerna äro hittills till fullo granskade. De nu kända uppgå
till 61, hvaraf flera äro nya för vetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
