Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i år blifvit gjordt under korvetten Josefinas expedition till Azorerna,
Atlanten och N. Amerika; tvenne af Vetenskaps-Akademien utsedda
zoologer medföljde och undersökningar af djurverlden företogos ej blott vid
de besökta kusterna, utan äfven genom djuplodningar ute på oceanen.
Tydligt inse och villigt erkänna vi, att en dylik anordning är förknippad
med åtskilliga svårigheter, men tillika hoppas vi, att dessa på ett fullt
tillfredsställande sätt skola kunna undanrödjas.
Men äfven om dylika örlogsmanna-fårder med en vetenskaplig
biprodukt komma till stånd, skola vi alldeles slå ur hågen alla andra
expeditioner med uteslutande vetenskapligt syfte? Eller, med andra ord, skall
Sofias fard blifva den sista af detta slag?
Att vårt land bör eftersträfva lagrar från blodiga slagfält, derpå
tänker väl numera ingen; vi äro nöjda, om vi få lefva i fred och vänskap
med hela verlden. Deremot kunna vi ännu med gladt mod blanda oss i
andra strider, der framgången ej är bunden vid materiell eller numerisk
öfvervigt; ännu kunna vi på vetenskapens vidsträckta fält uppträda
såsom bundsförvandter eller rivaler med långt rikare och mäktigare länder
och folk. Ett af de förnämsta hjelpmedlen i en sådan täflan erbjuda
utan tvifvel vetenskapliga expeditioner — och ännu ligga talrika,
vidsträckta trakter, så i norr som söder, hvilka vänta på undersökning.
An i dag skulle det skådespelet kunna upprepas, som under sistförflutna
århundradet väckte hela det bildade Europas aktning och beundran, då
från det aflägsna Sverige Linnés lärjungar utgingo till snart sagdt alla
verldens länder och återvände med rika skatter — eller stupade såsom
vetenskapens martyrer fjerran från hemmet.
Kort sagdt, icke saknas trakter, som förtjena undersökas, och ej
heller skola för saken intresserade män fattas, hvilka med glädje skola
offra tid och krafter för ett sådant mål. Men månne icke ett brister —
sjelfva nervu8 rerum g er endarum, penningar?
”Sverige är ett fattigt land”, är en gammal visa, som i de mest
olika tonarter upprepas; ”det har ej råd till större uppoffringar”. Men
månne uppoffringarna verkligen behöfva blifva så synnerligen stora, för
att nyssnämnda mål skulle kunna vinnas? Vi tro det ej. För en
kostnad, motsvarande underhållet af 10 a 20 gardister, skulle hvart tredje a
femte år en vetenskaplig expedition kunna företagas. Och skulle en dylik
förändring i penningames användande medföra någon fara eller skada för
land och rike? Skulle de bundsförvandter, som vårt land härigenom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
