Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
särskilda personer till dess indrifvande. Den viktigaste, den
s. k. Hufenskatten, upptogs distriktvis af kollektörer, som
utsågos af distrikten själfva. Öfveruppsikten öfver hela
förvaltningen utöfvades af den kungl. kammaren, som
bestod af generalguvernören, en öfverkamrer och underordnad
personal. Den var underordnad svenska statskontoret och
kungl. kammarrevisionen 1i Stockholm, insände årligen
projekt till inkomster och utgifter till statskontoret, som
sedan utarbetade staten, som skulle följas.
Inkomsterna samlades dels i kammarens kassaafdelning,
dels i den s. k. Landkasten, som stod under förvaltning af
ständerna.
Rättslig ordning.
Att ge en åskådlig bild af Svensk–Pommerns rättsliga
ordning är ingen lätt sak. Där saknades först och främst
en något så när enhetlig allmän lag. I stället hade
upptagits såsom gällande olika delar af en massa främmande
lagar såsom den romerska, den läbska, den hanseatiska o. s. v.,
hvilket allt bildade ett brokigt virrvarr och också beredde
de största svårigheter vid rättskipningen och gaf anledning
till talrika klagomål. Frågan om en allmän rätt var flera
gånger uppe, men afstannade alltid på grund af mötande
svårigheter.
Hörnstenen i hela den pommerska rättsordningen var
tribunalet i Wismar, öppnadt 1653, sedan Sverige i westfaliska
freden erhållit s. k. “privilegium de non appellando“ d. v. s.
rätt att genom en egen nyinrättad högsta domstol afgöra
de mål, som eljest gingo till riksdomstolarna. Tribunalets
betydelse var dock vid denna tid väsentligen af politisk
natur; det representerade för pomrarna deras viktigaste och
mest uppskattade privilegier och blef, som vi skola få se,
hörnpunkten i en hel statsrättslig teori, gående ut på intet
mindre än att tribunalet skulle vara domare i alla
tvistigheter mellan K. M:t och landständerna, där nämligen ej
K. M:t genast gaf efter. Egentligen hade det att befatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
