Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Stundom hade äfven stridigheter mellan borgarne
inbördes resulterat i ett fördrag dem emellan. Så var fallet i
Stralsund, där 1616 ingåtts ett fördrag mellan borgmästare
och råd å ena sidan och det gemena borgerskapet å den
andra. De friheter, som genom dessa författningar (eller
äfven genom blotta häfden) tillkommo städerna, bekräftades
af Sverige 1 westfaliska freden, och denna bekräftelse
förnyades 1 form af privilegiebref vid hvarje tronskifte.
Utvecklingen af denna de vorpommerska städernas
autonoma ställning är ett synnerligen egendomligt historiskt
skådespel. Den gaf dem en ställning, som endast är
jämförlig med de fria riksstädernas och detta i ett tidehvarf, då
i allmänhet furstarna gjorde sig till herrar öfver städerna.
Orsaken var de sista hertigarnas efterlåtna regemente –
särskildt hertig Filip Julius“ i början af 1600–talet – och
sedan kom det svenska väldet, som sanktionerade de rådande
förhållandena !.
Bland alla de 12 städer Pommern ägde var det endast
Stralsund och Greifswald, som hade någon egentlig betydelse,
och vår skildring af de pommerska stadsförfattningarna skall
därför inskränka sig till en redogörelse för dessa två städers ?
De rättigheter, Stralsund förvärfvat, gingo ut på att själf
få utfärda statuter, fördela och upptaga skatterna, själf i
första instans döma sina borgare i såväl civila som
kriminella mål (staden hade äfven eget konsistorium, som
utöfvade den kyrkliga domsmyndigheten). Äfven rätten att slå
! Se härom Helfritz: Die Finanzen der Stadt Greifswald, sid.
2 och Maurer: Geschichte der Städteverfassung in Deutschland
IV, sid. 264 ff. I den preussiska delen af Pommern var däremot
utvecklingen den vanliga d. v. s. städerna lyckades ej behålla
sin. fria ställning. Se Helfritz, a. a., sid. 27, not 6 och där
nämnd litteratur.
? För Stralsunds författning se Fabricius: Der Stadt Stralsund
Verfassung und Verwaltung och Maurer, a. a. II sid. 626, IV
264 ff. För Greifswalds: Helfritz, a. a.. Gesterding: Beitrag
zur Geschichte der Stadt Greifswald och Berghaus: Landbuch von
Pommern, T. IV, B. 1, Anhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
