Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
lydande, dessa dock obetaget, att om de ansågo sig
oskäligt behandlade, klaga hos regeringen.
4) Vidare ägde den att bestämma sättet för å densamma
liggande skatters utgående och att i distrikten tillsätta
kollektörer, som uppburo dem.
5) Slutligen hade den en viss domsrätt öfver
underlydande, patronatsrätt, jakträtt o. d.
I städerna upprätthölls ännu den gamla sklllnaden
mellan handelsmän och handtverkare. De förra och några få
bland de senare bildade en visserligen fåtalig men starkt
privilegierad öfverklass, som så godt som fullständigt ledde
städernas styrelse.! Förhållandena i Straisund må äfven här
tjäna som bild. Af de tre klasser, i hvilka det egentliga
borgarståndet delades, utgjorde handelsaristokratien jämte
de lärde den första, under det handtverkarna 1i allmänhet
utgjorde den andra och tredje. Första klassen räknade år
1803 106 röstägande medlemmar, de båda andra tillsammans
1181 (2:dra 799, 3:dje 382). Ur dessa klasser utgick, som vi
nyss nämnde, borgerskapets representation på det sättet, att
första klassen i 100–kollegiet utsåg 50 personer, andra klassen
30 och tredje 20. Därtill kom, att en särskild grupp, som
egentligen hörde till första klassen, tyghandlarnas kompani
(Gewandhaus), utsåg för sig sex medlemmar i kollegiet.
Makten var alltså så starkt som möjligt koncentrerad hos
aristokratien. Daglönare och dylika personer tillhörde ingen af de tre
klasserna, utan bildade en fjärde, som ej alls deltog i valen ?.
Den stora massan af befolkningen, bönderna, suckade
som bekant under lifegenskapens tunga ok. De
betrakta
! Att märka är, att vissa kretsar voro alldeles uteslutna från
rätten att vinna borgerskap och således ej tillhörde de i
borgarutskottet representerade. Dit hörde: universitetets personal, kungl.
tjänstemän, andliga och lärare vid gymnasierna. Ofta tillhörde
de däremot magistraten. De gingo under namn af
“Schutzverwandte“.
? Om fördelningen i Greifswalds 50–kollegium, se Helfritz,
a. a., sid. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
