- Project Runeberg -  Sverige och Pommern 1792-1806 : statskuppen 1806 och dess förhistoria /
19

(1914) [MARC] Author: Lars Dalgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Denna lofvande utveckling afbröts emellertid af det
utbrytande kriget mellan Sverige och Ryssland!,

Som allmänt omdöme om förhållandena i Svenska
Pommern, sådana vi nu skildrat dem, torde utan fara för
öfverdrift kunna sägas, att de röja ett land, som i allmän
utveckling stod långt efter hufvudlandet Sverige. Så inträffar
det vid första anblicken till synes egendomliga förhållandet,
att Gustaf IV Adolfs regering, som i Sverige kommit att
betraktas som en utpräglad reaktionsperiod, för Pommern
betydde en tid af ofvanifrån utgående reformförsök. Men
visserligen förband sig därmed för konungens vidkommande
på det intimaste omtanken om egen makt; reformförsöken
hindrades eller åtminstone försvårades af privilegierade
korporationers motstånd. Det hela slutar också med, att en
statskupp fullständigt vräker undan hela den gamla
författningen. .

1 I Preussen slog sig konungamakten redan från början af 18:de
århundradet på en medveten skyddspolitik gent emot bönderna.
Skyddet gällde dels bondelandets, dels bondestammens bevarande
vid dåvarande omfattning. Detta kallas i allmänhet
“Bauernschutz“, hvarvid dock är att märka, att det ej innebar något
skydd för individen. Hufvudsaken var att en bondgård förblef
besatt med en bonde, om det sedan blef den ene eller den andre
var likgiltigt. – Ett bekant uttryck för denna politik är Fredrik
Vilhelm TI:s befallning af den 14 mars 1739, att ingen vasall från
markgrefve till den ringaste skulle utan giltig anledning och
utan att genast åter besätta gården få kasta en bonde från hans
gård. Fredrik II fortgick på samma väg och bragte det därhän,
att godsinnehafvarna måste afstå från att utvidga sina ägor
genom “legen“; samtidigt tog detta förfaringssätt ny fart rundt
om, i Holstein, Mecklenburg och 9Svensk–Pommern. Se härom
Knaäpp,. a, a I. sid. 51 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svpommern/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free