Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - I. Förmyndarregeringens pommerska politik (1792—1796)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Det är här ej meningen att i detalj redogöra för alla
de åtgärder (indragning af underordnad tjänstepersonal i
en del verk o. d.), hvarigenom man försökte nå det
eftersträfvade målet att få till stånd en ordentlig stat. Vi vilja
endast följa behandlingen af en del frågor, som därvid
väcktes till lifj och som dels fingo större betydelse
därigenom, att de blefvo föremål för ganska häftiga
stridigheter mellan K. M:t och dess pommerska undersåtar, dels
beteckna en tendens till utveckling i den riktning, som
1806 bröt igenom, och hvilka på så sätt kunna sägas bilda
förhistorien till den våldsamma slutliga konflikten.
Af de föreslagna ändringarna 1 provinsens allmänna
styrelse var det ju egentligen endast en, som vederbörande i
Stockholm genast omfattat, indragningen af consistorium
ecclesiasticum 1i Greifswald, och äfven denna fråga
hänsköts tillsvidare till öfverläggning mellan regeringen och
landständerna. Under tiden skulle en visitation af
konsistorium och hofrätten utröna, i hvilket tillstånd dessa verk
som i en oundertecknad öfversättning finns bland Handl. rörande
pommerska statsverket P–a. RA. säges Pommern i detta
afseende vara för Sverige, hvad Sicilien var för Rom.
Det kan vara af intresse att höra, huru Pommerns
generalguvernör, grefve Ruuth, talar om D’Albedyhls åsikter. Han
skrifver i ett bref till Reuterholm (dateradt Marsvinsholm den
23 okt. 1793; finns i Reuterh. Saml. R4A.) “Hans projecter
om Pommern känner jag intet i deras vidd. Men af det som
han sade mig finner jag des chateaux en HEspagne lätta att
sätta på papperet, men aldrig att exequera. För öfrigt önskar
jag mig icke flere af denna tidsens kloka än jag har; och dem
skal jag mnog hålla i ordning. Det bästa vore, att han finge
nogon tilökning i sin pension och fick hvila sitt pund til en
lägligare tid. – – Jag har misstagit mig om den mannen
eller ock har han nyligen fått en skruf lös, som man säger.
Detta omdöme är dock säkerligen orättvist. Möjligen har
Ruuth fattat ovilja mot D’Albedyhl af den anledning, att han
i honom kunde vädra en konkurrent. D’Albedyhl tycks
nämligen ha hoppats på att komma att ersätta Ruuth som
generalguvernör. $Se hans bref till Sparre den 8 juli 1793.
Kanslipresidentens arkiv RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
