Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - I. Förmyndarregeringens pommerska politik (1792—1796)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
sträckning öfverhufvud vore att tillråda. I detta afseende
ansåg kammaren för egen del, att den borde ifrågakomma
endast “i ringare antal och vid besynnerliga tillfällen“,
enär motsatsen skulle lända till skada för åkerbruket. I
enstaka, särskildt ömmande fall kunde dock afgiften
nedsättas.
Som framgår af pom. beredningens yttrande om
D’Albedyhls relation var äfven de stockholmska vederbörandes
intresse för denna sak ej så starkt, att det var ägnadt att
bryta kammarens motstånd; t.o.m. Bark tycks ha ställt
sig rätt oförstående!.
Då beredningen behandlade ofvannämnda utlåtande, fann
den visserligen, att det vore “önskligt för mänskligheten
och hedrande för vår tids upplysning“, om lifegenskapen
kunde upphöra, men på grund af alla mötande
svårigheter tillrådde den bevarandet af status quo “.
Ungefär samma öde rönte den af Breitsprecher väckta
frågan om bondgårdarnas indragning. Regerimgen afgaf sitt
utlåtande den 13 april 17953. Den erkände
oförbehållsamt, att missbruk vid utöfningen af
lifegenskapsrättigheterna ibland torde ha förekommit och hade sig äfven
bekant fall af bondgårdars nedläggande både på
domänerna och på privatgods. Likaså ansåg den detta
sistnämnda i stort sedt skadligt, men frambhöll, att regeringen
haft sin uppmärksamhet riktad därpå och redan 1773 och
vid flera senare tillfällen anhållit om landständernas
betänkande, som – dock ej ännu inkommit (!)?.
! I Breitsprechers bref till hertig Karl påstår sig förf. ha
uppsökt Bark och talat med honom om åtgärder mot das Legen
o. d. Denne hade visserligen berömt hans patriotiska ifver,
men samtidigt uttalat som sin mening, att en godsherre kunde
göra med sina underlydande hvad han ville. Biographica B.
48a. RA.
? Beredn:s prot. d. 30 jan. 1796.
3 Reg:s skrifvelse s. d. .P–a. RA.
+ Detta sätt att undandraga sig obehagliga kungliga
skrifvelser praktiserades mycket ofta. I en del anmärkningar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
