Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - I. Förmyndarregeringens pommerska politik (1792—1796)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Önskemålen kunna delas i två grupper: 1:o bekräftelse på
hvad landständerna ansågo vara deras rättigheter i
konstitutionellt afseende; 2:o uppfyllandet af en del rent praktiska
kraf. Af de förra voro naturligtvis viktigast de uppkomna
tvisterna rörande slitandet af strider mellan K. M:t och
landständerna och de senares ställning i lagstiftningstrågor, i
synnerhet rörande politi– och privilegiesaker (det sista hade
kommit upp genom den förut berörda frågan om
saltprivilegierna). I långa deduktioner? häfdades den förut
behandlade teorien om tribunalets befogenhet att döma mellan
K. M:t och ständer samt vidare, att de senare i
lagstiftningsoch privilegiefrågor måste anses äga ej blott votum
consultativum, utan att deras samtycke vore erforderligt. Rörande
tribunalets domsrätt i kontingentssaken framhölls, att om
den skulle anses hvila på K. M:ts resolution af den 30 jan.
1794, så ansåge landständerna sig oförhindrade att från
tribunalet vädja till riksdomstolarna.
De praktiska krafven voro hufvudsakligen: patentet om
den Lagerströmska matrikelns införande upphäfves,
visitationen af hofrätten och consistorium 1 Greifswald
uppskjutes, underhandlingarna om en ny länsförfattning återupptagas,
dat. Stockholm den 23 okt. 1794; “Pom. landständernas
härvarande deputerades underd. föreställningar rörande
matrikelverket“ Stockholm den 6 nov. 1794; “Samtliga pom.
landständernas dep. ang. Wismarska tribunalets domsrättighet i
contingentssaken samt huruvida landständerna kunna anses skyldiga att allena
eller gemensamt med K. M:t och kronan utgöra kontingenten“
den 26 jan. 1795; “Pom. landständernas deputerade ang. några
ännu återstående stridiga punkter vid länkonstitutionens affattande
med underd. hemställan däröfver“, inkom den 30 jan. 1795 (annat
datum saknas); “Pom. landständernas dep. underd. yttrande rörande
rikskontingentens utgörande“ den 28 jan. 1795; “Pom.
landständernas dep. underd. ansökning att accis– och hofrättsvisitationerna
måtte på någon tid uppskjutas“ den 2 febr. 1795; “Sammandrag
af landständernas petita“, den 12 febr. 1795. Några af
ofvanstående aktstycken finnas dessutom i afskrift i Sparres journal
RD SGd
! Se främst: “Pom. landständernas underd. föreställningar i
hvarjehanda ämnen“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
