Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - III. Gustaf IV Adolfs pommerska politik 1801—1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
8) Dessutom framställdes en del förslag gående ut på
ökad kontroll öfver stadens finanser.
Äfven framkommo förslag af rent social natur, utan
samband med stadens författning. Så önskades, att ej några
fler bondgårdar skulle indragas!, utan i stället de redan
indragna så småningom åter besättas med bönder. Detta
motiverades därmed, att städerna annars ginge miste om
tillförseln af viktualier.
Som helhet var det alltså ett synnerligen radikalt
reformprogram, som framkommit?.
Det förefaller också, som om pommerska regeringen blifvit
något oangenämt berörd af resultatet af patentet. När
besvärsskrifterna inkommit till densamma, anmälde den för
K. M:t, att en stor del af dem befunnits ej direkt röra i
patentet nämnda saker och frågade, om dessa skulle
frånskiljas de öfriga. Svaret blef, att utom de som
sammanhängde med patentet skulle insändas sådana, som rörde ett
helt borgerskaps eller vissa kårers rättigheter. Afskiljas
skulle endast de, som rörde frågor afgjorda genom kunglig
resolution eller laga kraft vunnen dom’?.
Under tiden utvecklades en ny fas af den väckta frågan.
På grund af de trakasserier, för hvilka Gemeinhardt ansåg
sig utsatt från den stralsundska magistratens sida, började
han en förbittrad kamp mot densamma och anropade i en
mängd inlagor pommerska regeringen och
generalguvernören, ja äfven K. M:t om skydd?. Slutligen reste han själf
öfver till Stockholm för att verka för sin sak.
! Detta yrkande hade framkommit äfven i staden Gätzkows
klagomål. Reg:s skrifvelse den 24 maj 1802. P–a. RA.
? Det kunde vara af intresse att undersöka, hvarifrån G. fått
sina reformatoriska idéer. Men för en sådan undersökning har
material saknats mig. Tanken på inflytande från de franska
revolutionsidéerna erbjuder sig ju själfmant.
» Prot. den 9 sept. 1801.
t Äfven genom trycket verkade G. för sina meningar. År
1802 utgaf han en skrift betitlad “An meine Achtbaren und
vererungswärdigen Mitbärger in Stralsund in Betreff des
publi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
