Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - V. Omdömen om statshvälfningen. Öfverändakastandet af Gustaf Adolfs verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
regering företer, såsom sades redan i inledningen, en
tämligen konsekvent sträfvan att reformera Pommern efter
svenska förebilder. De privilegierade ståndens motstånd och
landets underliga dubbelställning som svensk provins och
tyskt rikslän grundlade konflikten. Att den utbröt 1806
sammanhängde naturligtvis med de förutsättningar, som
skapades genom tyska rikets upplösning; det kunde dock
ha skett redan 1799. Hvad som sedan skedde efter
statskuppen anknöt också i nästan de flesta punkter till
tendenser, som kunna spåras förut. Själfklart är, och det har
också redan framhållits, att den oroliga period, under hvilken
hvälfningen föll, var en mycket ogynnsam tidpunkt för de
i sammanhang därmed planerade reformerna. Däri ligger
förklaringen till det drag af nästan feberaktig brådska, som
vidlådde en del af dem, och som naturligtvis ej kunde
annat än inverka menligt. Storpolitikens skiftningar och
dessas följder medförde också, att Gustaf Adolfs verk ej blef
långvarigt, utan kom att stå som en nog så intressant
episod. Att detta åtminstone i ett afseende var en verklig
olycka för Pommern, har af en tysk forskare framhållits “.
Innan vi emellertid gå att med några ord beröra den
senare utvecklingen, vilja vi se, huru några af de
förnämsta agerande personerna i konungens omgifning
betraktade den pommerska konflikten. Framstod den äfven
för dem i en nästan löjlig dager? Det kan genast sägas,
att så ej var fallet. Visserligen funnos de, som beklagade
densamma just med hänsyn till de allmänpolitiska
förhållandena. Så skrifver t. ex. Ehrenheim till Wetterstedt den
27 juni?: «Olyckligt infaller i denna crise brytningen med
de pommerska landständerna“, och samma resonemang
förekommer i De la Gardies bref?. Äfven det våldsamma sätt,
hvarpå konungen genomdref sin vilja, ogillades af en del,
1 Fuchs, a. a., sid. 236.
» Kanslipresidentens arkiv. RA.
ST ex. det af den 28 juni. De la Gdrd. Ark; XIX, sid..89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
