- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
XI

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XI

afse att afskära de vildaste utväxterna på en regellös ortografi,
och träffa icke sjelfva ordformen, hvilken fortfarande framstår
i hela sin ålderdomliga skepnad; de ha dessutom sin motsvarig-
het i tidens egen skrift eller tryck och åsyfta sålunda blott en
något större följdriktighet, än dessa erbjuda. Till en fullstän-
dig normalisering ha vi emellertid icke skridit. Hvarken har
en sådan synts oss vara af nödvändigheten kräfd, icke häller
ha de hjelpmedel stått till buds, som för en sådan åtgärd varit

erforderliga. Inom vissa gränser qvarstå sålunda stafningens
oregelbundenheter äfven uti samma aktstycke.’) För öfrigt må
vi som vår uppriktiga mening uttala att lika oriktigt det måste
anses att i en urkundspublikation öfversätta en handling från
äldre tider på modern svenska, lika befogadt är det att ej åter-
gifva alla galenskaper uti stafningen, då uppenbart är, att sam-
tiden sjelf vid densamma fäste den minsta möjliga vigt. Natur-
ligtvis måste man på samma gång göra klart för sig, hvilka
afvikelser, som kunna och böra företagas, och i öfrigt så sam-
vetsgrannt som möjligt följa den föreliggande texten. Om
denna för ett och samma ord använder olika stafsätt och trots
all omsorg ett ombyte i aftrycket på något ställe skulle kommit
att ega rum, våga vi dock tro, att detta ej bör anses som något
»erimen laese maiestatis diplomatice>, för att använda den gamle
Gjörwells ord.

Efter dessa allmänna anmärkningar bör en mera detaljerad
redogörelse lemnas för de ändringar, som utg. trott sig kunna
företaga

Först och främst har en modern interpunktion införts och

bruket af stora och små begynnelsebokstäfver ändrats i öfver-
ensstämmelse därmed. De fleste utgifvare i Sverige synas nu-
mera vara ense om befogenheten af en dylik åtgärd. Stora
bokstäfver äro för öfrigt endast sparsamt anv ända: i början af en
mening, i nomina propria och folkslags namn, i sådana uttryck
som hans Nåde, hans Maj:t o. s. v., eljest icke.
1) Det enda undantag, som någon gång härifrån gjorts, har varit, när
t. ex. på ena raden stått /Våde och på den andra JVade. Man torde ega
någon rätt att i sådant fall förutsätta förbiseende eller vårdslöshet hos
skrifvaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free