- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
85

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1527 85

— therföre, på thet att rikit skall vara then fara föruthan effter
thenna dagh, samtycke vi alle för oss och våre effterkommande,
att the effter thenna dagh icke skula rida med flere karla än
som förserefne vår nadigesta herre them föreseger. "Hvad
öfver är i theres upbyrdt, thet komme til att förökia cronones
renthe ther med, så att the skula gifva konunge et stycke
päninga, effter som the kunna med honum ofver ens varda,
och ther til anthvårda honum the slott och feste, som the nu
hafva. Sammalunda ske med domkirkernes oc canicharnes
renthe. När öfverlagt är, hvad til theres redelige uphelle be-
höfves, thå taghe konunger thet uthöfver är i theres renthe
uti et stycke päninga sig til hielpa. Och effter i clostren, som
af rentho upholles, hafver nu i en long tid varit et skröpeligit
regimente, mest i ty att the hafva haft clena forståndare, clo-
stren niderfalla och godzen ödeleggias, samtycke vi att her
effter skicke konunger en god riddersmans man uthöfver
samma closter, then closterfolkit skall latha få sit redeliga up-
helle och closteret vid magt holler. Hvad ther uthöfver kan
vara göre han konunge tiänist uthåf med borgarelägie” eller
elles, som konunge täckis. Oc skal biscop inthet befata sig
med landbonar, antingen med gestning eller sachöre, ey heller
med closteret, uthan thå noger jomfru skal invigias/. Thå skal
han ey komma ther med flere än, som förläningsmannen ho-
num hafva vil.

Til ath botha then tridie bristen samtyckie vi alle för oss
och våre effterkommande med hans Nade, att ridderskapit må
kennes- vid all the godz, som gifven, köpt eller pantat äre
under kirkior, closter, prebendor, begängilse etc., sedhan konung
Karls reffst stod; doch thet köpt och pantadt är löses igen
för mer eller myndre, effter som thet länger eller stäkre hafver
bortho varit och sich sielft ey löst hafver; med hvilko thå
ridderskapit ju nogot behielpes oc torfva thes myndre hielp
begära af cronen och tess ytermere plictoge vara att göra
tiänist af then del the igen fongandes varda. Doch skal ingen
tagha sit igen, för än han på tinge hafver giordt sin byrd fuld
med tolf men effter lagen i svararens närvaro. Skatta jord
gonge til bacha, e huro lenge hon hafver bortho vared, undan-
tagnas prestaborden i Norlanden, så mykit presten sich redeliga
af holla kan.

Til ath botha then fierde bristen samtycke vi alle, ath
hans Nade lather beggia partena af lärarena til hopa komma
och disputera i vår närvaro, att man motte höra hvilken parten
rettast hade, hvilkit och så skede. Så effter vi icke annet for-
numme antingen af samme disputacie eller af theres predican,
än att the hade god skäl och icke annad predicade än Gudz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free