Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
kenes personer att holla dem vidh macht: det sadhe biscop Måns
a bevisa det medh mester Larens han[d]scrifft.
sigh vi
Och konungen sjelf upptog på riksdagen i Strängnäs denna beskyll-
ning till vederläggning, uppgifvande i fjortonde punkten af sitt svar, att
han lät svärja, »som han förnam, ath han åf sit embete plicktugh var at
göra effther Gudz skickelse: thet är, at han skulle vara rikena hull
och trogen oc bruka sverdit til at afväria ofvervåld och orett>
(jfr här längre fram s. 137).
Efter kröningen slogos tretton utaf adeln till riddare !). I riksregi-
straturet 1523—1528 f. 35 finnes i afseende därpå en motivering införd,
synbarligen afsedd att offentligen utropas före riddarslaget, utaf följande
innehåll:
Effter thet högmectog förste och herre her Götstaff, medt
Gudz nåde Sveriges och Götes etc. konung, vår nådige herre, är
skedt then heder och äre, att hans Nåde är nu i dag i then helge
trefollighetz nampn crönter til en vällog herre och konung ofver
Sverige, altzmectig Gudt gifve, att thet är skedt hans Nåde til heder
och gledi och rikit til gagn och långligit beståndt; så och effter
thet hans kongelige Ma:t är ecke mere än en man, hafver hans
Nåde behof hofmestere, marsk, riddere och svännar, som kunne och
ge Ma:t til tienist och beståndt att beskerma
Sveriges rike och crona medt rådt och dådt, magt och gotz, lif och
hals, hvar behof görs, och endog nu opå stedhen finnes her i hans
Nådes rike månge
rådit och utan, som nog skickeliga äre til ridderligit nampn och
embethe så vel utåf slekt och byrdt, som medt sinne, fornumst oc
mandom, hafva dog the ärliga herrer och gode män i rikesens rådt
skole vara hans kong
ädele och ärlige personer, unge och gamble, innan
bes
nnerliga tilnempt några utåf adelen, så vel innan rådz som uthan,
medt begären, at kongelige Ma:t, vår nådigeste herre, ville them
gifva och befala ridderligit nampn och embethe nu i dag i hans
Nådes fest och crönings högtidt, förhåpandes at i framtiden kan vel
tilstunda edt annadt hof, som och behöfver sit fest och heder, kan
thå hans kongelige Ma:t göra och bevisa flerom utåf adelen samma
hedren, som hans Nåde bevisedt hafver them, som nu äre tilnempde.
Riddareeden var af följande lydelse:
Jach N. lofvar Gudi och r, at jach skal vara min herre
konung hull och tro, åfveria hans argesta och veta hans betsta och
ecke bruka sverdt, thet är then magt och ridderlige embethe, som
mig befalet varder, til öfvervåldt och oret, utan til ath åfveria öfver-
våldt och oret, beskerma och beskydda the goda och straffa the
onda, effter min yterste förmoge, så mig Gudt hiälpe.
Af de nye riddarne insattes tvänne, herr Ture Eriksson [Bielke] och
herr Måns Bryntesson [Lilliehök], i rikets råd och aflade därvid följande
’) Se K. Gustaf I:s Registratur V, s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
