Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 1533
båda af konflikten framkallade mötena i Nyköping och Kalmar, hvilket allt
inträffat under sommaren och hösten 1533, äro tilldragelser, som redan
voro förflutna, när detta rådslag hölls. Mötet i Kalmar upplöstes först i
slutet af september nyssnämda år och bildar sålunda den ena tidsgränsen.
Den andra lemnar sista punkten i konungens framställning, om de fångne
bergsmännen, hvarmed naturligtvis syftas på dem, som fördes fångna till
Stockholm ifrån räfsten med Dalkarlarne i februari 1333. Deras dom
fäldes, som bekant, uti februari 1534 på ett möte i Stockholm. Senare
kan sålunda rådslaget icke vara. Att på grund häraf hänföra detsamma
till detta 1534 års möte är dock icke möjligt. I början af nämda år på-
gingo uti Stockholm vigtiga underhandlingar med danska sändebud, som
ledde bl. a. till traktaten af den 2 februari, hvilken äfven var riktad mot
Lybeck. Det är omöjligt att antaga, att icke dessa underhandlingar skulle
ha berörts, om rådslaget förskrefve sig från denna tid. Det är dessutom
vissa omständigheter, n direkte tyda på ett äldre datum, Rådet föreslår
en uppmaning till Lybeckarne att genom sina sändebud låta aflägga fulls ndig
räkenskap på någon ort i Sverige och, om de icke ville gå in härpå, att skjuta
tvisten under skiljedomare; i sista hand att möta våld med våld. Redan i
augusti hade konungen gifvit sina sändebud Nils Månsson och Fredrik Kysel
i uppdrag att i nödfall vädja till hertig Magnus” i Sachsen bemedling, hvilken
furste också afslöt en öfverenskommelse med Lybeck i början af september.
Men då rådslaget i hvarje fall är senare än denna månad, kan ej nämda
åtgärd vara en följd af detsamma. Man hänvisas då till november 1533,
vid hvilken tid konungen befann sig i Stockholm och bl. a. till sin svär-
fader, samme hertig Magnus, den 16 i denna månad aflät en skrifvelse,
hvari han, på anförda skäl och med åberopande af rådets afstyrkande, vägrar
att vidare affärda någon beskickning till Lybeck, i stället genom he tigen
anmodar Lybeckarne att sjelfva till Sverige skicka sändebud för att ännu
en gång genomgå räkenskaperna och erbjuder dessa »kunglig och kristlig
lejd för lif och gods så deras tjenare fram och åter» (K. Gustaf I:s
Registratur VIII, s. 334,
Konung Gustafs öppna bref till presterskapet i Uppsala stift om
det kontrakt han gjort med ärkebiskop Lars i afseende på
lediga prestgälls besättande, skolväsendet och kyrkliga refor-
mer, hvilka ärkebiskopen ej finge vidtaga utan konungens åt-
spörjande m. m.. Stockholm 1533 vid s. Martini tid (omkring
den 11 november).
Riksregistraturet 1531—1534 f. 151. Tr. i K. Gustaf I:s Registratur
VIL 8,30
Skrifvelsen, som är upplysande för ordnandet af kyrkostyrelsen, inne-
håller de äldsta kända öfverenskommelser mellan konungen och den nye
ärkebiskopen. Dess jämförelsevis utförliga bestämmelser i afseende på
skolorna stå måhända i sammanhang med hvad rådslaget i afseende på
dem innehåller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
