Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1540
24. Um någre af adelen forarmede blifva eller ellies vilde selia
eller forsettia theris godz och gårder, thett same skall ske medt
vor gunstige villie, tillatilse och schriffteligit bevis.
Hvar så hender, ath någre af adelen för fatigdom eller andre
ursaker schuld icke kunde eller formechtede ath göre oss och cronon
af theris godz sådan tilbörligh tiäniste, som Sverigis lag inneholler,
och nödgades forthenschuldh ath anten sälie theris godz eller för-
pante them; ther sådana legligheter på ferde äre, thå schole sådana
godz och gårder icke sålde eller förpantede blifva medt mynne
sådant tilforende blifver oss tilkenne gifvit och vi genom vort bref
och incigle ther till vort samtickie gifvit hafve, ther hvar och en sig
sedan effter rette schall.
25. Alt inge borgere schole effter thenne dag köpe til sig någre
gode eller gårder eller them besittie utan vor konungslige gunst
och forlof.
Effter thet dagligen månge clagemål för oss komma, huru
borgerne i vore köpstäder her i landet for theris egin fordel och
nytte skul borga och läne en part af adelen upå theris jordegodz
och gårder, somblige medt en hop forderfvede köpmans varur, eller
och settia them sådana varer i hender fast utöfver theris rette verde,
eller och understundom forstreckie them medt penninger, när them
trengier, och uti så motte bekomma och vuckra the sig dag ifrå
dag monge godz och gårder till, ther egenom cronon, frelsit och
thet menige nytte udi framtiden stor schada och nachdel affölie
motte, och opå thet vi sådana cronenes schada och forderf uti tid
förekomma och afvende kunde, therföre villie och ordinere vi, alf-
verligen biudendis, ath ingen borgere eller någre andre, som köp-
mandz handel drifva, schole effter thenne dagh köpe eller forpante
sig till nogre jorde godz, icke heller them besittie, niute eller bruke
schole, medt minne thet sker medt vår villie och tillatilse
26. Att ingen fogte eller befalningsmän schole utstädie oxer
eller hester af landet eller bruke någen köpmandz handel, icke
heller legge någre penninger in medt någre andre, synnerligen
utriges uppå någen handel eller köpenscap.
Såsom vi tit och offte till thenne tidh varnede äre och sielfve
mest rönt och forfarit hafve, ath cronon och thet menige beste
genom fogterne, en part af adelen och them, som befalningerne
hafve, merkeligen försvägt blifver, hvilke ther» sielfve lathe drifve af
at
landet sköne hester och oxer, thet thom ju så väll som andre vore
landsåtere högeligen forbudit är, the tage och så gåfver och schench-
ninger af kopsväner och andre, medt hvilke the egenom fingeren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
