Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 1547
längre fram under denna riksdag Förhandlingar i olika landsorter).
Ännu två år senare har konungen återkommit till denna sak, som sålunda
på honom gjort ett djupare intryck. Han ålägger nämligen Gustaf Olsson
Stenbock] med anledning af några underhandlingar med adeln i Vester-
götland år 1549 att skaffa ett bestämdt svar och »så laget, att thet icke
som tilförende nu ske motte; när vi um sådane rikesens vichtige ärender
handle, dhå pläge vi endelis så föge besked och svar igen bekomme, uthen
medh tigende afviste blifve, likesom thett och udi then näst förlidne herredag
skedde, som i Strengnäs hollen blef, att vi ther um någre rikesens anlig-
giende saker handle skulle; dhå lathe sigh icke månge therom någet mykit
vårda, uthan hvar skyndede seg udi sin städh hem till sin, thermedh saken
likväll föge till goda fordrat vardt» (den 19 september 1549; riksregistra-
turet). Af Vestgötaadeln infordrades också efter riksdagen ett skriftli
samtycke, som var mera omfattande ä presterskapets i de tre norra stif-
ten (se n. 208). Man skulle visserligen under dylika förhållanden väntat
att försäkringar infordrats äfven från presterskapet i de sydligare stiften
eller adeln i andra landskap; sådana äro likväl icke kända, och man ha
ej rätt att förutsätta, att så nödvändigt skulle ha skett. - Vi äro i hvarje
fall ofullständigt underrättade om förhållandena, och bevis finnas att »be
pliktelsebref> blifvit uppsatta, som numera icke äro bevarade. Att åter utaf
borgare och bönder några samfälda beslut skulle ha blifvit uppsatta i Sträng-
näs, synes ingen anledning förefinnas att antaga. Hvad allmogen angår,
framgår detta" af de många särskilda bekräftelsebref, som infordrades från
olika landsorter; detsamma skedde ock från hufvudstaden och i fråga om
den punkt, som närmast angick köpstadsmännen, från flere andra städer;
vissa städer ha slutligen deltagit i häradenas försäkringar.
Häremot kunde möjligen anföras uppgifterna i åtskilliga krönikor. I
Per Brahes krönika (Riksarkivet) heter det sålunda, att ständerna »gofve
konung Gustaf hans(!) bref och segel på the landh och län, som han medh
riksens rådz ja och sambtycke fvit sina söner; men att något särskildt
bref på dessa förläningar här blifvit utfärdadt, finnes ingenstädes antydt
och är uppenbarligen ogrundadt. Rasmus Ludvigsson redogör för stän-
dernas svar i fråga om Kristiern II:s anspråk med tillägget: »och opå
thette almennelige beslut gåfve menige rigsens stender k. G. theres bref
och segel», samt uppgifver sedermera endast, att här för ständerna blef
förkunnet hvad land och län konung Gustaff sampt medh menige rigsens
rådz ja och samptycke sine käre söner till theres furstendömer och tilbör-
lige underhold af Sveriges crone ärnet och tillagt had Tegel (anf. arb
II, s. 273), som här begagnat Rasmus Ludvigsson, tillägger efter punkten
om konungens testamente »och ther uppå sambt hvadt som i gamble
konungh Christierns och hans erfvingars handel var beslutet gofve the
konungh Gustaff theras öpne bref och segel. Actum Strengnäs tempore
conversionis Paulivv Med de sista orden beriktigar han så till vida Ras-
mus Ludvigsson, som det synes vara afgjordt att ej särskilda försäkringar
vits i fråga om de kristiernska anspråken och konungens testamente;
han har sålunda uppenbarligen begagnat det uppsvenska presterska ipets för-
säkran. Att sluta till förekomsten af några flera i Strängnäs gifna för-
säkringar, därtill berättiga dock svårligen Tegels ord, helst denna författare
i dyli uppgifter är föga noggrann, och det är dessutom icke antagligt
att något sådant haft den sväfvande dateringen Actum Stregnäs tem-
pore conversionis Pauli. Hvad slutligen den här ofvan anförda be-
rättelsen ur Hogenskild Bielkes afskriftsamling angår, så upptager visser-
ligen Vestgötaadelns bekräftelse (n. 208) äfven punkten om religionen, men
hvarken den eller det uppsvenska presterskapets beslut handlar om köpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
