Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624 1553
hos os nådeligen latter erindre, hvad för gode villkor vi hafve haft
utti e. k. M. regementz tid, ther vi e. k. M. ganske underdonn[i]gen
och högligen före betacker, och som vi vell komme uss i hug, hvad
vi e. k. M. till sagt, lofved och svored hafver, så ville vi dett under-
danigen och gierne effther komme, bekende och oss ther till plicktig
[och] skyldigh. Så vitthe vi i thenne mottan inntet högre heller vi-
dere att förklare [vor]e tienslig till sagen och mening änn så, att när
vi holle eders kung. Ma:t så mycket gott och varafftigt folk af vor
arfvelige rennthe, effther så sum thesse medt fylginde register för-
mellde, och holle sådant folk upa så longe tid, som krigs farlighete-
nes nöd? till siger, så kunne vi medt vor indkompst intet kommet
högre. Ther och eders k. Ma:t synntis så danne vordering utti for:ne
register for latt satte vare, effther vi icke kunne vetthe, hvad heller
the kunde giellec mere heller mindre [i] ufridelige tider, så [vele] vi
så dannt hafve stillt nu [23: in] till eders kung. Ma:t och till vore no-
digeste unge herer heller och till themZ, som ville hafve dett umag
genum uttreckning till att förfare; hvad thå en ytterligere mögeliget
vare kand, thett ville vi gierne under gå. Och effther mand skall hafve
seg thett till ad förmodende att, ner sum Gud förbyde dett kommer
till nocken ufrid, er intet tvifvel atth, ehure Gud vill vendee segeren,
sluttis/ sodannt inthet mindre en upå 3, 4 heller 5 år, och hvad thå
upbyrden (är) utti smör, jern och korn geller littet heller intet, så
motthe doch folket utti lickfe] tall medt lön och underholl och all
annen kricks tillbehörinde nödtörfter upå [2: uppe] holldne blifve: hvor
före om nogen enn ville förskonne sin förmögenhet utti lösere, så kun-
ne[t]g [icke?] recke till för en part.
Vore och så, att nöden blefve så stor, att nogen undsettning
heller yttermere hielp för nöden vore, heller och sacken begofve seg
så, att vi moste kiöpe os en fred, så ville vi, en doch vor förmögen
till sodane förlagt uttan andre stenders tillhiellp her i ricked fast för-
[rlinge, ligvell för oss ther till: uttlege 4 heller 6 march af hvar
landbo vi äghe. Oss tvifler och inthet att, så sum eders k. M. ind
till denne tid os medt sa migin besyndelig gunst och nåde alltid me nldt
hafve, hvilket vi medt lif [och] blod troligen förtienne ville, så varde
eders kung. Ma:t medt licke gunst vore fattige hustru och barn, som
i den[ne] farlighet [heme]4 sitthe skall, nådeligen betenke/, att us
uttaf vore egne upbyrd så mycket motte vare före beholled, att vi
them kunde försörge medt mögeliget underholl och medt nocket
tienist folk, hvilket the utti nöden, ther så behof giörs, utti vor fra-
vere tillithe och bruke kunne.
Aller nådigeste herre! Eders kung. Ma:tz länn» hafve vi och
her hoss skrefftlige författat, doch icke för anndre sacker skyll satt
ther hoss nocken vorderning, uttan på thett att eders kung. Ma:t
ville förandrat effther eders kung. Ma:tz eget behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
