Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang 791
och så godt som »vräka» dem sedan i de främmande städerna; hvad de
t. ex. köpt för 60 mark sälja de i Lybeck för 30 $, utan att se an, huru
mycket bättre det svenska myntet är än det främmande.
8. Allehanda guld och främmande silfvermynt kringsprides i riket af
samma köpmän och inväxlas för dyrt af invånarne, ehuru rikets mynt är
bättre än grannarnes, Liflands, Preussens, Dantzigs, Pommerns, Meklenburgs
och städernas.
9. De främmande köpmännen ha fört det bästa myntet ur riket, så
att nu är ondt om penningar, ehuru årligen »så mong utalig tusende mark
myntede äre». Om ej detta besvär afhjelptes, måste k. M. upphöra att
mynta, ty ju mer han låter mynta och sprida penningar, dess färre
blifva de.
10. Det är bekant, huru fientligt och förrädiskt de ur rikit afvikne,
Bärendt v. Mälen, Vulf Giler, Olof Bröms, Hans Witte m. fl. mena riket
och söka stifta fiendskap med andra folk. K. Maj:t blir ock genom dem
utropad till det värsta hos främmande furstar, land och städer. K. Maj:t
frågar, huru man skall kunna göra k. M:ts och detta rikes oskuld bekant.
Svarade man icke, skulle visserligen hvar man tro, att de nämde förrädarne
hade rätt.
11. Hans Jerich, som hertigen i Preussen afsändt med »unåburlige
och onde practicher», låge ganska sjuk. K. Maj:t frågar rådet, hvad med
honom skulle före
Till det s Någon förändring har skett i lärdomen och ceremo-
nierna i riket efter det mandat, som gjordes i Örebro 1540. Däruppå blef
>i någon måtte» en ordning stäld. K. Maj:t önskar att höra rådets mening
därom.
Om de: punkter begär konungen, att rådet skall rådslå och göra
ett beslut.
På den infästa lappen är antecknadt 1) om kronans bönder och me-
niga skattgillen, att de besväras med skjutsfärder, gästning och annan
tunga; om där ej funnes råd till, blefve en hel hop af krono- och skatte-
hemmanen ödelagda. 2) Många brister råda med bergverken i riket,
hvilka konungen dock gerna sjelf ville sörja för, blott de andra besvären
afhulpos.
Huruvida det betänkande öfver Kammarordningen som under
titeln »Rådzslag upå cammerordningen. Actum in consilio anno 15412, är
tryckt i C. G. Styffes »Samling af instructioner rörande den civila för-
valtningen i Sverige och Finland», sid. 1—9, framkallats af dessa propositio-
ner, kan för närvarande ej afgöras, ehuru det synes antagligt. Till samma
förslag finnes äfven ett utkast på tyska af någon enskild rå Ismedlem, del-
vis rättadt af Georg Norman, hvilket dock i vissa detaljer är något afvikande.
Att äfven denna akt bör hänföras till 1541, synes alltså framgå häraf; året
1541 omtalas visserligen ic direkte, såsom i det svenska förslaget, men
på ett ställe anföres dock uti ett exempel »nyss förflutna 40:de år»!).
Möjligen hör till samma tidpunkt ett betänkande uppsatt af Georg
Norman under titel »Radtslag uber zeligen Hans Gerighen a:o 41». Till
1) Dalins uppgift om 1540 såsom året för denna kammarordning (III 1, sid. 337)
torde sålunda vara oriktig, så mycket mer som de i Företalet till nämda Samling af in-
struktioner påpekade olikheterna endast äro af formel natur. Att kammarråd tillsattes re-
dan 1540, framgår dock af nyss omnämda »Actum in consilio» "/; 1540:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
