Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 1561
skall icke gå eller komme udi arf effter fursterne
, uthen sädent
vare och tilhöre under cronen til at niuthe och behålle.
35. Thet skall och? ene rese hvart tridie år konungs räffst
holles öfver hele riket. Skole och fursterne då lathe så för-
skaffet, at the gode män,
som til theres län och furstendöme
kommendes varde”, medh alle skälige nödtorfter skole väl på
konungens vegne tracterede och förfordrede” blifve, och inge
saker medh fursternes vetskap och vilie” them undenstungne
eller bortdolde varde, som them ägner förhöre och ransake.
36. När konungen för hans eigne lägenheter skuld vil draghe
igenom fursternes län och förstendöme, dhå skole färsterne" så
laget, at konungen medh sitt medfölliande” hof och folk
både medh der”, skiutzreser och andre nödtorfter skal vel
blifve försorgd och förfordret.
37- Um konungen elliest thes emellen affärdiger sin budh
eller tienere igenom fursternes län och furstendöme”, då skole
fursterne them medh skiutzreser och andre skälige nödtorfter,
som the til konungens gagn och beste behöfve kunne, anten
til landh heller vatn, lathe til gode fordre och främie, teslikes
när konungens gode män, rådh och adel til honom kallede
blifve, skole the icke allenest obehindrede, uthen och medh
alle skälige nödtorfter egenom furstendömen blifve förfordrede.
3. Ther som fursterne någre slott och fäster udi theres fur-
stendöme vele eller kunne lathe upbyggie, måge the thet göre,
på hvadt ort them helst synes och belägligit kunde vare, riket
til gagn, nytte och förmering, undersäterne: adelen och andre,
uthen skadhe och betryck.
39. När som helst konungen för sine? eller riksens anliggiende
nödtorfter anten udi eigen konung:e? persone sielf kommer til
fursternes län och furstendöme, eller andre på konungens
vegne och med hans fulmacht och befalning kommendes varde,
dhå skole alle slott och fäster udi furstendömen stå honom
och them obehindrede före och öpne, medh huru mykit folk
thet helst ske kunde; doch skal samme folk på konungens
umkost hållet varde. Heller och hvar så vore, at konungen
eller hans folk vore för fienderne stadde udi marken och til
eventyrs, thet Gudh förbiude, så trengde af fienderne, at the
tå vele tage uthryme och fordel emot fienderne til fursternes
slott och städer eller fäster, [dhå] skole the konungenom eller
hans folk stå frie före och öpne?, like som alle andre slott och
fäster öfver hele riket.
40. Um slotzlofven skal thet och så? altidh städes och
obrutzligen hålles, att fursterne måge förordne och udi slotzlof-
ven tilsättie hvilke them synes, dock icke emot Sverigis lagh,
heller then, som icke hafver giort konungenom then general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
