Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561
par fall från hvarandra afvikande!). Stilen i det ena något skadade exem-
plaret (sign. B) påminner om den, som 1558 användes i konung Eriks kansli,
ur hvilket förslaget sålunda måhända har amgått. Innehållet meddelas i
det följande, hvarvid afvikelserna mellan de båda texterna anföras efteråt.
Någre artickler stälte upå kon:ge Ma:tz behag och förbätt-
ring emellen hans kon:ge Ma:tz effterkommende och lifserf-
vinger.
Effther som kon:ge Ma:t hafver bevilliget, motthe lagmän för-
ordnes öfver hele riket af then, som thet kongelige regemente i be-
falningh hafver, och häredzhöfdingerne blifve tilskickede af fursterne
udi theris furstendöme, och blifve seden medh appellationen, effther
som kon:ge Ma:t hafver föregifvit, ifrå häredzhöfdingen till lagman-
nen, ifrå lagmannen till hertigen, ifrå hertigen till konungen, och them
som han medh af rigsens rådh therutöfver hafve vill.
Alle kongelige sakörer, som falle udi furstendömen och lagligen
tildömde varde, motthe fursterne niuthe och beholle, effther som
kon:ge Ma:t them effterlatid hafver.
Till att holle konungs räffst motthe någre godhe män af konun-
gen förordnes en gongh hvart år om kring hele riket, effther som
Sverigis lagh förmäldher.
Alle fougter udi furstendömen schole förplichtige vare att göre
fursterne regenskap för skatt och skuldh och ingen annen, doch så
att thet må vitterligit vare hvadh cronones län förbättres och rikit
förmå, och må konungen thet sielf lathe ransake hvart tiende åra.
Effther som kon:ge Ma:t hafver ordnet, motthe alle biscops, clö-
sters, kyrkie och prebende landboer, tesligiste alle tiende udi furster-
nes län lyde till them, som furstendömen hafve, och fursterne schole
seden therutaf holie bisperne, presterne, scholestufver och hospitall
hvar udi sitt furstendöme.
Så måtte och alle bisper eller ordinarii sätties utaf then, som
konungslige regeringh hafver, the ther och seden kunne hafve up-
seende medh presterne och elliest på religionen, och upå thet att the
motthe vette theris underholdh, kan thet utaf fursterne upå en tidh
blifve förordnet, hvadh the till underhold hafve schole, ther medh
hvar effther then annen sich seden må lathe nöije. Doch måge fur-
sterne förläne theris capellaner hvadh geldh them synes.
Hvar furste udi sitt furstendöme må hafve macht att forläne
län och gifve underholdh svenske och infödde män, hvem honum
synes, them utlänske och, effther som Sverigis lagh förmäldher, doch
till en behageligh tidh bäggie partherne och icke till evärdelighe äghe.
’) Det ena har
komande mansarfvin,
på sista sidan påskriften Någre puncter stälte för kong:e effter-
. Th. Annerstedt har förut tryckt akten i sin skrift »Res-
ningen 1568» och påpekat förhållandet i afseende på tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
