- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
50

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1561

och nådige förbätringh för the ädele herrer och gode
männ, såsom schole vare musterherrer udi hvar landzännde
öfver hele Sverigis rike, Actum Holmiz 3 aprilis anno etc.

LXII.

2. Seden schall them varde förehollet, som udaf högbe:te
kong:e Ma:t någre förläninger hafve, hvilket them och mäånge reser
til förende är vordet förehollet, att the upå allt thett, the hafve till
att upbäre, schole ifrånn sigh lefrere enn viss länngd opå alle partze-
ler, så och ett clart och oförfalsket manntalsregister udi hvart häredt
och sochn för sigh — - - — -

3. Ther effter schall mann förslå all ränte, så att alle the, så-

som cronenes länn och förläninger hafve, schole holle utaf hvarie
tvegge hundrede mark ört:r upbyrd enn hest, karl och rustningh med
sådanne tygh, såsom her effter förmäldis.

4. Udaf förläningerne och adelens frälse schall hvar adels-
mann hafve på sitt egit lif ett helt kyritz med enn bardt, skåttfrit
före och bak, ther till enn stålen b på hästen, skåttfrit frammen
till på bristet och med enn skåttfri stierne, menn theris tiänere
schole hafve drabtygh, rygh och kräfvet skåttfrit, enn läder bars til
hesten, ett glafven, ett rör; the, som icke hafve fläckrer under ar-
mene, schole hafve skiorte och flanker, och ther med på samme
tid sigh mustre lathe och elliest seden vare till vederrede. lattendis
sigh troligen och vellvilligen befinnes, enär som helst behof giörs
heller opå högbe:te kong:e Ma:tz vägne och till hanns kong:e Ma:tz
gagn och bäste budet och befalet varder.

5. Hvar och någen är, thenn som cronenes länn hafver och
lather sigh dageligen och städes hele året egönum udi högbe:te
kong:e M:tz hof trogen och velvilligen brukes och befinnes, må af
högbe:te kor M:tz synnerlige gunst thenn nåd att niute, att hann
utaf hvarie tryhundrede mark ortiger enn så vell rustedt karl och
hest, som förbemält är, hålle schall. Doch schall thenn frihet sigh
inngen tilägne, medt mindre hann ther opå är förvisset medt hög-
be:te kong:e Ma:tz öpne bref.

7. Lagmänn och häredtzhöfdinger schole vare udi thenn måtte
befriede medt thenn tiänist the äre plichtige till att göre theris em
bete fyllest med lagh och rätte udi sådanne theris lagmandz och
häredtzhöfdingedömmer.

Um adelens arf och eigit.

8. Udi like- måtte, såsom her till förende någet berördt
är um thenn, såsom cronenes länn hafve , schole och musterherrerne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free