Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 1562
ther um förhandlet och beslutidt, nämpligen att hvar skattebonndhe
schall årligen ther till uthgöre 2 march och enn landbondhe en march
ortiger, ther effther tu tigh och hafver till att rätte, och må tu thett
så förschaffe, att ther kunde blifve tafverne tilschickede udi tin be-
falningh, like som thett och andhre städes är här i ri
Om städernas tavernepenningar skrefs åter den 20 oktober 1562 till
alle fougter udöfver städerne» (riksregistr. 1562 fol. 263):
Tigh är uthen tvifvel väll vitterligit N. N., huru såsom udi thett
möthe, som senest stoed här i Stocholm, blef udaf then menige
man bevilget um the tafvernepeninger, som the udaf hvar landzände
udöfver menige riket lofvede sigh vele utgore, på thett the medh
then olagligh gästningh och skiutzfärder schulle blifve förschonede,
tilsade the oss af städerne, thett hvar borgere ville årligen ut-
göre 2 march ortiger, när som ther på fordret blifver. Therföre är
vår vilie och befalningh, attu samme peninger schall medh thett
förste upkräfve för thette 62 år och them seden in i vår kong:e cam-
mer lefrere uthen all försumelse.
Några särskilda underhandlingar med landsorterna i det egentliga
Sverige om tavernepenningar förutsattes sålunda ej såsom nödiga, men vis-
serligen blef det på grund af allmogens motstånd fr om dem såväl vid
den konungsräfst, som kort efteråt hölls i vissa delar af riket, som vid
andra tillfällen. Hvad Dalarne och Bergslagen angår, hade allmogen redan
tidigt på hösten genom utskickade begärt att blifva förskonad för denna
skatt mot att i stället »förfordra» kronans bergsbrukning, och träffades en
öfverenskommelse på sådana grunder (k. bref till fogden Michel Helsing
den 29 okt. 1562; riksregistr. anf. st. fol. 266). Om de sv righeter,
allmogen i vissa härad i Småland gjorde, upplyser bl. a. den af Jacob Teijt
med anledning af en i Småland hållen räfst uppsatta relationen !), dat.
Kroneberg den 4 febr. 1563 (inbunden i ett Clagemålsregister» öfver fog-
dar m. fl. under k. Eriks tid i Kammararkivet), likaså hvad som 1563 den
30 april skrefs till Karl Gera, Erik Månsson [Ulfsparre] och Abel Palm,
hvilka särskildt hade underhandlat om brudskatten (riksregistr. 1563 supplem
föl. xa7.v.):
’) Måhända sammanhänger härmed en odaterad promemoria öfver några ar-
tik som skulle ransakas i Småland och hvarå skulle ingifvas senast »8 dager
epter jull Punkterna äro följande: 1) inhämta frälsets, klerkerits och menige mans
mening om konungens företag i Lifland; 2) »um kon:ge Ma:tz nempd, om the henne
gille eller ogille eller om the förmene sig någon nytte eller gangn ther af hafve>; 3)
om taverner: om de vilja hålla dem vid makt; 4) om hvad allmogen säger därom, att
konungen icke i egen person förhör alla klagomål och mottager alla suppliker och,
såsom konungens fader gjorde, icke i egen person svarar därpå, utan sköter detta genom
Mons Jönsson; 5) om brudskatten, som blifvit pålagd. — I fråga om bönderna i Sun-
nerbo och Vestbo härad, som vägrat utgifva tavernepenningar »anten på thette när-
varende år heller här effther, hvilke the dåch liche såsom andre riksens inbyggere oss
frivilligen uthlofvet och tillsagdt hafve», se k. bref till herr Gustaf Olsson d. 26 febr.
1563 (riksregistr. 1563 I fol. 59 v.). Se äfven k. brefvet till Lasse Topperid den 12
juni 1563 (riksregistr. 1563 I fol. 230 v.) om den förmedling på tavernepenningarne,
som för detta år medgifvits menige man i Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
