Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 1562
ligen vile utgöre udi thenn herredzö
blef hollen här i Stocholm, nempl
gh, som i sommers nästförleden
en af hvarie fyre prestmänn enn
god stark hest, af hvarie otte köpstädzmänn en och af hvarie
tiugu våre och cronenes skattskyllighe bönder en. Så effther vi oss
förse, ath våre undersåther, som udi tinn befalningh äre, hafve rät-
tet sigh här effther, therföre är vår alfvarlige vilie, attu här um så
bestelle skalt, thet samme häster måtte vare tilstädz och vederrede,
när vi them behöfve och på fordret blifver. Och på thet tu må
vethe vår vilie, huru här um videre beställes s
call, late vi tigh för-
stå, ath vi hafve förordnet oss elskelig her Knut Knutssonn ther till,
ath han halfparthen af samme hester, som udöfver hele riket i så
måtte uthgöres, i antvardning hafve skall, them vi allenest till ryt-
teri med lätte rustninger bruke kunne, när som så behöfves, och
förthenskull vile, ath the, som bäst och starkest äre, ther till utvälies
schole. Så är nu vår befalningh, attu förskaffer ther så monge kar-
ler till, som mann samme häster med kann besättie, både af våre
tienere, som tigh effther fölie och till rytteri tienlige äre, thesligest
och udaf the knecter, som äre udi tinn befalningh, så ath hesterne
motte blifve til fyllest bemannede, hvilche ther tilstädz blifve schole,
och så snarth tu bekommer bod ifrå förbe:te her Knut här um, attu
då förskicker then tid, som han them fordrer, tillike både hester och
karler; men then andre halfpart skalt tu beholle tilstädz till videre
besched, effther vi äre tillsinnes ath bruche them till andre våre och
rigsens nödtorfther. Tu här um sa bestelle skalt, effther som oss
och riket ther ingen ringe macht på ligger.
Redan flere månader förut hade emellertid till vissa landsorter bref
aflåtits om utgörande af oxar i stället för hästar utaf bönderne (två oxar
för hvar och en häst). En sådan skrifvelse afgick till herr Gustaf Olsson
den 7 okt. 1562 (riksregistraturet anf. st. fol. 252) med afseende på Vester-
götland, Vermland och Dal. I afseende på presternas gärd tillades här:
Hvadh thenn hielp belanger, som presterne hafve lofvedt uth-
göre, vele vi thett lathe bestå till enn annen tidh och eder ther um
tilkenne gifve, huru vi therum tilsinnes vare kunne.
Till Joen Karlsson i Kalmar skrefs den 9 okt. (riksregistr. a. st. fol.
253) att tillsäga fogdarne i Kalmar län och på Öland att underhandla med
bönderna om oxar i stället för hästar, och skulle Erik Månsson [Ulfsparre
på Broxvik underhandla med fogdar och menige man i Kronobergs och
Jönköpings län om detsamma. Inom sex veckor skulle oxarne lefvereras i
Stockholm. — Till Claes Äkesson [Tott] skrefs slutligen om detsamma
med afseende på Närike; såsom motiv anföres här fröken Annas bröllop
den 6 december, då slagtboskap behöfdes. Uti alla skrifvelserna åberopas
det herremöte, »som senast stod här i Stockholm>.
Till fogden Anders Nilsson i Helsingland skrefs däremot den 20 jan.
1563 (riksregistr. 1563 I fol. 17) att allmogen därstädes ej kunde få lösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
