Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
170 1567
6. Ransuna fanger för fanger; ther flere äre, löses igenn för
en skelig summa pen
7. Hvad the Tyska här icke konna selia sit godz, må tå förat
hvarth them synes eller setiät nider och selia nider och selia så
dyrt the kunne. Similiter et nos apud illos.
8. Vil k. M. hafva en fri monster platz i Lybeca til att antaga,
när om trenger, en skälig hopp folk.
9. Vil k. M. hafva sig behallit ett almeneligit våra hos [2: varu-
hus] i Lybeca, idem et illi hic
10. Att the Lybeske icke skola göra frid heller förbund med
Sveries fiendär.
11. Skole the och ingen tilforning göra Sveries fiender med
nogra partzeler eller munitiones bellicas
12. Uthan al gensägen skole the skynda hith til Sveries
Christo[fer] skriffer, proditoren.
13. Skole the i ingen måtte förtala the Svenske eller höra ther
uppå, atque (?) hic fiet de illis
14. 5 siösteder i Tysland skole the Svenska föra sit godz til
och til 5 siostäder the Tyska här uthan toll
15. The Tyske må selia adelemen och prestemen gull, self,
ädelstener, ringer, sidentyg och dyrt kledhe och inga ringare varor.
16. Må the Tyska selia sit godz hvem the vilia och fritt krefvia
sitt uth.
17. Sökia sine vederlags svener, om the sig förse eller slösa
theres godz bort
18. Om theres svener dö, må the hempta och ärfva sitt godz
innan år och dagh.
19. Thett k. M. var the Lybeska skyllig för fegden, skal thett
them intet betalat blifva, epter the sielfve samme fegd företagit hafva
uthan all rettferdig ursack
20. Hvad som andra här i ricket voro the Lybeske skyllige för
fegden, skal them betalis; sammelunde hvad the nogrom här i ricket
skyldige voro, skola och the betala.
Ständernas dom.
Ständernas samtycke till och bekräftelse af de domar, som fälts
eller kunde fällas öfver de anklagade herrarne. Uppsala 1567
i maj.
Samtida afskriftsamling af dokument ang. Sturemorden (»Visse
och sanferd utskreffter och copier») fol. 39 i Skoklosters arkiv
ämförd med och delvis rättad efter en koncept
vidimation på per;
för öfrigt odate
sign
ament, gifven 1568 af konungens nämnd, men
ad, utaf adelns bekräftelse, bland Riksdagsakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
