Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 1568
skal dö, och annat sådant i scrifftene ganska mykit, moste om alla
them, som medh vilia uthgiuta oskylligt blodh, förståndit varda, och
man än nu icke annat retzliga befunnet hafver eller tenkia kan, än
at the herrar, som i Upsala dräpne blefvo, voro oskyllige i thet the
voro skyldte och anclagade före; teslikes at thet ock ellies gick
olagli til; sade biscoperna sigh her til icke annat svara kunna, nu
heller än tilförene, än at the, som thetta ochristeliga dråpet på för-
be:ta herrar bedrifvo, ju hafva handlat emot Gudz helga ord och
bodh, och moste för then skul the alle för Gudi sake vara til theras
dödh, som the således togho af dagha: hvarföre the icke heller kunna
bekomma Gudz nådh och syndernas förlåtelse, medh mindre the sin
synd bekenna, ångra och bättra.
Men om någre af them ther på vilia skiuta, at the hade för sigh
befalning i sakene?
å Tå svaras ther så til, som s. Petrus svarade: man moste mer
; lydha Gudi än menniskiom. Nu hafver ju Gudh uthtryckeliga sagdt:
tu skalt icke dräpa, ja, then oskylliga och rettferdiga skalt tu icke
dräpa. Therföre kunna ock her ingen skotzmål til menniskior något
mer hielpa, än thet halp then edomiten Doeg, at han effter Sauls
befalning drap Herrans prester, som ock oskyllige voro, thet är, alz
intet, såsom David i then 52 psalmen noghsamt gifver tilkenna.
Doch hvadh verldzligh landzlagh om sådana fall stadgat hafva,
mågha the, som laghbokena föra, uthletzna och ransaka och thera
dom ther effter lagha. Ty Gudz ord ogillar icke någor landzlagh,
ther the icke falla tvert emot hans guddomliga lagh och naturlig lagh.
De i Stockholm utaf rikets råd och adeln församlades förbindelse
att komma konungen och kronan till hjelp med en femtedel
af deras lösören i guld, silfver och penningar såsom lån. Stock-
holm 1568 den 17 november.
Original på papper i två exemplar, af hvilka det ena dock är
ofullständigt besegladt, bland Riksdagsakta i Riksarkivet.
Effther thett the ädle, välborne och välbyrdighe herrer
Sverigis rikes rådh, ridderskap och adel, som här i Stocholm
på thenne tidh hafve varit församblede, sig skyllige och plich-
tige bekenne att sökie och vethe Sverigis rikes gagn och bedzste,
hvilket the och gerne effther theris ytterste macht och för-
möghenhet udi tidh vele hielpe till att befordre och fortställe,
så förnimme the iblandh andre besväringer, ther medh riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
