- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
317

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1569 317

Utgångna skrifvelser.

Redogörelse för orsakerna, hvarföre Erik XIV och hans afkomma
af konung Johan, hertig Karl, rikets råd och förnämste ständer
dömts förlustiga Sveriges krona samt Erik sjelf till ett evigt
fängelse. Stockholm 1569 den 25 januari.

Samtida tryck i Riksarkivet.

Sann och rettmätig orsak, hvarföre then stormectige
högborne furste och herre her Johan then tridie Sverigis
Göthis och Vendis nu rette regerande konung och then
högborne furste oc herre her Carl Sverigis rikes arffurste
och hertigh til Södermanneland rike och Vermeland
högbemelte konglige Maiestatz broder sampt alle menige
rikesens råd och the förnempste ständer endregtelighen
hafve dömdt Ericum af thet nampnet then fiortonde
fordom Sverigis konung sampt hans afföde ifrå Sverigis
crone och all thes rettighet til evigh tidh och Kdästa
konung Erich til en nöge doch furstlige och fängligh
förvaring uthi all sin lifstidh. Actum Holmize then 25
januarii anno domini 1569.

Ibland then motegång och vedermöde, som alla menniskior,
land och nationer här i verlden som offtast kan hende oc v
dherfare, är icke thenne then ringeste, at man sin olycke för
så få menniskior kan beklage, ther man kan hafve sig någhen
godh hugsvalelse til at förmode igen, uthan heller tvert emot
äre «the alt för monge, som g lädie sigh åt anners ofärd och
skiute än tå til medh effter, öjedt hvadh the kunne, så at ther-
före bättre vore at dölie sin ofärd och-fördrage henne, thet
betste man kunde, så lenge Gudh thet tillater, än at glädie
sine ovener och än tå ther uthöfver föröke sin eigen skadhe.
Kunde ock hende the Svenska thet samme, ther the sin rett-
mätige sak tilljkenne gifve ville. Likvel på thet icke någhen
skulle tenkie, at thet är skedt af blott hat och afvund eller
ock för någen annen lätferdigh orsak skul, at konung Erich är
kommen ifrå regementet här i Sverigis rike, och serdeles mädan
the Svenske icke äre ensamme um all then vedermöde, skadhe
och thet förderf, nu upå thet ottende år, sedan han är kommen
til regementet, hafver varit bedrifvit, ther igenom så monge
ärlige både ädle och oädle, så väl uthlendske som inlendske,
äre ynkeligen kompne um godz, lif och äre uthan lagh, foge

381

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free