- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
321

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1569

21

[20

förestält, hvilke så vore författade, at så månge som komme
ther före måtte anten settia godzet, lifvet eller ären til, och
kunde intet hielpe them för sädane giller, ähuru rett the ock
kunde hafva upå stå, för ty han hade uthvaldt sigh en rådh-
gifvare, benemd Jören Persson, then han uthi alt sitt ochriste-
lige förehafvende brukede riket til förderf, hvilken ock synner-
ligh lämpe och sätt hade til at stelle sådant uthi verket. Och
såsom han betrodde honom best um alle andre sine och rike-
sens vårdande saker, så beslutade han ock medh honom, huru
lagh och rettvisa skulle hållas vidh macht och alle domer af-
säljes uthi sine rettgånger. Och ther the, som uthi nemden
vore, än fast hade ther någen gensäijelse emot och under tidhen
begärede upskuf til videre betenkiande, vardt likväl sådant intet
effterlatit, uthan thet måste blifve vidh then dom, som tilförene
af konungen och Jören Persson var beslutet, ähvadh thet var
the andre mere liuft eller ledt.

IN.

Til thet fierde hafver ock konung Erich giordt och stich-
tat sådane lagh, at hvem som först kunde gifve någen sak
tilkenne, som man kunde vinne någhens äre, lif eller godz
igenom, skulle åklagharen hafva helftena af godzet i löst och
ast och förbenemde Jören Persson then andre halfparten, hvar-
före myket ogudachtigt och lättfärdigt sälskap blefve så idkne
efter hvars mans äre och liflåt, at the gåfve sigh ingen ro
hvarken natt eller dagh.

Vv.

Til thet femte hafver konung Erich haft en sådane odygd
och vanartigh natur, at han the gamble gode herrer Sverigi
rikis trogne män och rådh, them högbemelte salige herre konung
Göstaff högloflig i hugkommelse riket til äre och stor fordel
brukede, hafver han them förtryckt, uthskutit och aldeles för-
achtat. och hvadh the hafve rådt och sagdt honom, thet hölt
han för spott och spe eller han vende thet elliest uthi then
verste delen. Men onde, ogudachtige menniskior, hofvud-
liugare och them, som på all arghet vore förslagne, hvad the
hafve föregifvit, ju mindre skäl och sanning ther hafver folgdt
medh, ju mindre rettvise och ju mere skade och förderf ther
kunde efterfölge, ju heller hörde och trodde han sådane, icke
förty at han som offtest viste ju vel sielf bättre än han giorde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free