Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
gaf han the nämeste förvanter til them, som döde vore, någre
skenker och föräringer udi guld och sölf, anammade ock någre
reser ther upå thet helige och högverdige sacramente, at han
ångrade sigh sådant hafve giordt, och skulle framdeles göre
riket och alle förvanterne så mykit til vilie och godhe igen,
som han hade giordt them sorgh och bedröfvelse, och stelte
sigh en long tid, like som han intet ville befatte sig med
regementet, utan ville late rikesens råd bestelle ther med: för-
hoppedes ther igenom at få någen orsak til at fulborde sin onde
föresatta mening. Han stelte sigh ock, som han icke ville tro,
hvadh man sade honom um fienderne, som tå vore inkompne
öfver grentzen medh theres hele krigsmacht. Doch likvel när
han förnam, at the vore kompne up i Östergötland och så var
bestelt både med brotar och elliest, at the hvärken kunde
komme lengre up eller uth, medh mindre the hade blifvit
slagne och platt nederlagde, blef han tå snart til pass igen och
sade sigh vilie draghe emot them. Och bestelte han tå saken
icke bättre, än at ther som han skulle hafve glordt fienderne
afbräck och lagdt nidh, ther förlossade han them och halp
ther til, at the komme sin kos oskadde och uthan all fare, i så
måtte at han fordrede alt krigsfolket til sigh up til Södermanne-
land, icke allenest ifrå Östergötland uthan ock ifrå Småland.
När tå fienderne vore kompne udi theris frie behåld in udi sitt
eigit land, drogh tå konung Erich effter them öfver grentzen
uthaf all the Svenskes fördel udi then olägligeste tidh um
året, som vare kunde, både för menföre och elliest, upå thet
han ther medh kunde bringe en hop af krigsfolket om halsen,
som han tilförene hade giordt vidh Halmstadh och ferestädz,
hvilket doch blef förekommit. Och effter han sågh sigh hafve
någet anseende hos krigsfolket, ther han tilförene tviflade upå,
och intet mere fruchtede hvarken för fursterne, rikesens rådh.
ridderskapet och adelen, lät han tå strax förnimme hvadh udi
hans hierte var, så at han kallede igen alle the föräringer han
uthgifvit hade och hvadh han tilförene hade lofvet, tilsagdt,
bebrefvet och förseglet, sampt then förlikning, som giord var,
och sade, hvadh then Upsale handel belangede, ther hade han
glordt rett udi. Giorde ock sine tu bref um intet, som han
hade uthgifvit um Jören Persson, och lät tage then förräderen
uthaf fängilse, lät uthrope honom för en ärligh man och gaf
honom större velde seden, än han hade tilförene, oanseendes at
han var tre reser dömder uthaf fyre tolfter ovilde ärlige män
både ädle och oädle til en vetterlig tiuf, mördere och menedigh
förrädere. - Sade ock at then dom, som öfver Jören Persson
var sagd, gick icke allenest Jören an uthan honom sielf, hvar-
före ock samme dom skulle vare alldeles ogild, och at alle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
