- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
368

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1569

Adelsprivilegierna ’).

391 Adelns första framställning angående sina privilegier. 1568 eller

1569.

Samtida handskrift, signerad 4A i en liten af Hog. Bielke bildad
samling om 4 nummer, numera förvarad bland Akta ang. ridder-
skapet och adeln i Riksarkivet, med Hog. Bielkes påskrift:
Menige ridderskapetz och adelens ödhmyke supplicats till k. M:t
konungh Johan om hvadh puncter de achtede begere ath blifve
previlegerede medh etc. anno etc 69?) in martio i Stocholm>,
samt med en och annan rättelse af hans hand (i noterna sign.

H.B):

Effter thett Gud alzmechtigeste

hafver nådigst egenum sin gudom-
mel

försynn och menige Sverigis rikes adels och alle thess trogne
inbyggieres tillhielp hulpet thenn stormechtigeste högborne furste och
herre her Johan Sverigis Göthis Venndis sampt flere thess tilbehörin-
gers uthvalde konu

1 och arffurste vår alder nådig:te herre och

konungh till thenne höge och konunglige regerningh och oss få

svensche igenum hans konung:e Nådhe förhulpet udaf thenn trälldom
och vålldsamhet, som vi nu en tidh lånngh unnder konung I
fiortende varit hafve, för hvilchet vi Gudh thenn alzmecht
h. k. Stormechtighet på thett ödmiukieligste betacke;

ch thenn
ste och

och effther thett Gudh thenn alzmechtigs

nådeligen och unnderbarligen förset, hafve vi

hafver thetta nu så

lle gemene Sverigis
rikes adel thenn ödmiukeligste och underdanigste tilförsicht, thett
hanns konu

£ Högmechtighet varder oss alle sampt menige Sverigis
inbyggiere medt högre

och bättre previlegier och friheter begåfven-
des och vedh Sverigi

beschrefne lagh bettre hollendes änn som

unnder konungh Erich schet är.

Och effter thett vi sampt menige rigsens stännder hafve uthi
hs tidh måst giordt monge förschrifninger och
r både emot h. k. Stormechtighet, oss sielfve och anndre
flere; therföre be

thenne konungh Eri

förs

vi på thett aldre ödmiukeligste och underdånig-
ste h. k. Stormechtighet ville nådigest sådana förseglinger alla, både
the, som nu nyli

en udi thenne tvist och elliest tilförene giorde äre,
motte sönnderrifves, förbrennas och om inthet göras

Och effther thett, som Gudh bättre, monge

fynnes här udi riket,
som nu uthi thenne tidh sigh medt ordh och gierninger kan hafve

’) Jfr Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konung
den tredjes regering I, sid. 9 och följ

makten under Johan

n liknar en femma, hvilket, ifall det ej är felskrifning, möjligen kan
t ej fastnat på papperet öfverallt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free