Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569 371
Item att ingen enkie eller jungfru, som af adel föddt är, må tage
till laghgifft man, som iche af adel född är. Hvad hon thett
r, thå schall honn vare förplichtedt att sellie sitt godz sine näste
slächtinger eller arfvinger för skäligt värdt, som gode männ thett
verdere kunne.
Item att effter adelen befinner sigh fast besvärligit vare um thenn
rusttienst, som the udaf theris arfvegodz holle schole, effther thenn
taxerningh och constitution i Upsale schedde anno etc. 62, begäre
the ödmiukeligst, att ther uthi motte någet blifve förmedlet, som
them drägeligere vara kunne, och synnerlige udi fredelige tider.
Effther konungen synes endelis ville falla för svårt udi thett höge
och konunglige regementet alla saker både små och stora sielf uthi
eigen konungligh person att uthrette, våre storligen af nöden, effter
som och tilförene uthi Sverige en godh gammel sedvania varit hafver,
att en dråsät, marsch och cantzeler motte förordnes utaf the för-
nemste af adelen her i riket, the ther konungenum udi alle saker
till rigsens inbyggieres befordringh förhielpelige vare kunne, sampt
rigsens råd, så att Sverigis lagh udi alle motter motte blifve effther-
kommen och fullbordet och elliest udi alle motter richsens välfärdt
befordrat.
Hvar och så vore, att någen adelsmann hade lust sigh uthen riket,
uthi anndre herras och fursters tiänst på någen tidh att försökie, att
thett hvariom och enom motte stånnde fritt och öpet, såsom udi
anndre lanndt och konungariker sedvanligit är udi christenheten.
a) Tillskrifvet af H. B. 5) slått och H. B. c) och ständers H. B. d) uppå —
ne H. B. i stället för följande öfverstrukna ord: och i samme häredt eller sochn
som samme sättiegårder beliggiendes äre.
Det väcker betänkligheter att, såsom Hog. Bielkes påskrift synes gifva
vid handen, hänföra denna inlaga till mars månad 1569. Johan kallas i
början endast »utvald konung», hvilket icke brukades efter januaririksdagen
1569. Adeln äskar, att dess och de öfriga ständernas under Erik XIV:s tid”
gjorda förseglingar mot konungen m. fl. skulle förstöras, och detta synes ha
skett under nämnda riksdag (jfr sid. 278). Adeln begär vidare amnesti för
dem, som under den gångna tiden »försett eller förgripit sig» mot konungen,
och sådan utlofvades vid samma riksdag enligt berättelsen (jfr sid. 282).
Slutligen uppmanas konungen att tillsätta drotset, marsk och kansler (»samt
rikets råd»), och de nämnda ämbetena förekomma i rådets försäkran den 26
jan. 1569 (se här ofvan n. 370). Att precisera tidpunkten, då denna
framställning gjorts, närmare än så, att det senast skett under omtalade riks
dag, torde emellertid blifva svårt.
Det privilegiiförslag, som med anledning af denna framställning i det
kungl. kansliet uppgjordes, känner man endast af de antydningar, som om
dess innebåll göras uti en af rådet i adelns namn aflåten inlaga. När
detta skedde, ej heller bekant; möjligen var det på rådsmötet i maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
