Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
23
[Se
Udi thenn förste artichel, om grefvernes frihett, begäre the, att
konung:e Ma:t vile nådigst effterlåtha grefverne tienden, som faller
udi theres grefvedöme; ther emott vile the försörie presterne och
andre, som utaf tienden bör vare underhåldne, udi theres grefvedöme;
item uprätte scholer;
Att thenn exception om crimen laese maiestatis
vill nådigst hafve sigh förbehållidt udi alle konun
som kong:e Ma:t
sacher, måtte
blifve uttryckeligen specificeredt, udi hvadh puncter thett schall vare
förståndet;
Och effther thett konung:e Ma:t nådigst hafver effterlathidt grefver
och friherrer, riddere och hans Nådz och ricksens rådh konung:e
sacher medh theris och theris husfrues egne landbönder, så begäre
the och ödmiucheligen, att h. konung:e M. ville och gunsteligen unne
them theris bönder fri medh alle andre konung:e rättighetter, såsom
är konungs fodringh, hushestar, tingshestar, effter thet var allenist
bevilget till en tidh i Calmarne recessen.«
Såsom och udi thenn fierde puncht förmäles, att konun
vill nådigst effterlathe h. k. M. gode männ, som äre udi h.
Ma:t
konung
Ma:tz och riksens rådh thenn frihett medh kong:e sacher medh ther
egne landbönder udi theris lifstidh, så bidie the och ödmiucheligen,
att the andre gode her indh hafve
r, som ridderlige nampn och s
och änd bekommeZ och äre dogh uthan rådz, måge och samme
lifstidh niuthe och behålle, om thet elliest
evärdeligene iche sche måtte.
Thesliges att the gode herrar, som äre udi riksens rådh, och
andre af adelen, som dagligen blifve brukade uthi konung:e Ma:tz
privelegier udi theris
hof eller och på andre orter, måge hafve ett nödtorftigt underhåld
utan rostienst.
äre och the gode herrar, att alle adelens lanbönder, som ligge
på enn mile när theris sätegårdar och brukas under theris gårder til
daglige dagsvercher, måge blifva förskonedt för alle konung:e tunge,
säsom är schiutzfärder, gestningar, hielpegärder, uthschrifninger och
alt annedt, hvadh nampn thett helst hafve kan, undantagandes att
framfordre kongen, när kongen är sielf personlige på någet tugh
eller rese.
Och effter thett att adelen vill falle fast besvärligit, som bo uthi
Vestergiötlandh, Smålanndh eller annerstedz her i Sverige, att hålle
then rostienst, som the plictige äre vidh grentzen udi Finndlandh eller
Lifflandt, ther så behöfdes, like så och adelen uthi Finndlandt vidh
Danmarchs grentzen; hvarföre äre the underdånigst/ begären[des]
att konung:e Ma:t ville nådigstg lathe them försörie medh proviant,
like som sine egne svenske ryttere, när noghet långt och besvärligit
tugh eller läger vare moste, helstt effter och adelens landbor utgöre
sådanne hielpegärder. 4
Riksdagsakter II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
