Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
378
Alle friborne ennkior, jungfrur och fruer måge schole niuthe och
behålle theris arfvegodz fri för all rostienist, effter som i Sverigi
lagh förmälder.
Sammaledes alle adelsmäns sönner, som omyndige äre, schole
niutha samme friheter, till thes the äre kompne till lage ålder, som
är till 20 år gammel.
När noget tugh scher emott fienderne, schole både grefver, fri-
herrer, riddere, så väll som alle andre adelsmän vara vederredhe medh
så mykidt folch, hester och rustninger, som hvar för sigh udi sun-
derhett bör hålle oss och cronon till rostienist både utaf theris egne
arfvegodz så och förläningerne; doch schole the iche vare förplictige
med samme theris folch lengre fölge oss på theris ägen umkostnadt
än innan grentzerne, män scher någet togh öfver Sveri
så schall theris kri
IS gräntzer,
sfolk, like som annedt vårt svenske krigsfolk, af
oss bekomme theris besåldningh, ther medh the och ’schole lathe sigh
aldelis benöije, så lenge samme togh och feigde varer.
Hvar och någon adelsman kunne sigh förse emott oss, tå schall
thenn samme iche blifva satt uthi torn eller hectelse, med mindre schäll
att uppenbara förräderi emott oss eller riket kan medh honom schä-
ligen befunnidt varda, utan ställes i borgan eller och inmant, till
sachen kan utaf riksens rådh eller andra ärlige adelsmän ransakadt
och dömdt blifva, och iche utaf sådane nempd, som uthi konung
Erichs tid varit hafver.
Hvar och så henda kunne, att
angifven, thet vare utaf nå
samme fordr
gon adelsman blifver för oss
om inrikes eller utrikes, thå schall thenn
s in för sådane domare, som föreschrifvidt står, och
hvar han thå finnes skyllig, stånde thenn rätt, som honom bör, män
hvar han finnes oschylligh, thå schall han, som honom hafver an-
gifvidt, stånde samme rätt, som honom hade bort, om han hade be-
funnis schylligh.
Och hvar så hennde, att någon adelsman kunne hafva nogot tiltall
till thenn andra, thet vare sigh uthi hvad måtto thet helst vare kan,
thå schola the alla, både högre och nidrigere stender, vara Sverigis
beschrifne lagh undergifne och uthi alla måtter h ther effter rätta.
a) Anmärkning i marginalen, dock ej af H. B: Indgång.
gen heller begynnelsen er
uti thed andra, sum uttåf kanselid kom, författad. b) och deris H. B. c) deris H. B.
d) till H. B. e) när the H. B
Man skulle af Hog. Bielkes anteckning på detta projekt vara benägen
att sluta, att det vore det sista förslaget före det definitiva. Det finns
emellertid ännu en text, som afviker i vissa stycken både från denna och
från de slutligen utfärdade privilegierna. Den anger sig själf vara ifrån juni
månad. Den är intressant därföre, att den innehåller flerfaldiga tillägg, som
influtit i den slutliga redaktionen, men saknar ännu ett och annat stycke,
som i denna förekommer. Tilläggen torde vara gjorda om icke af konung
Johan, så åtminstone under hans ögon. !) Det är samma hand, som gjort
’) Af konung Johans handstil känner man, så vidt jag vet, f. n. endast underskrifter,
där namnet, på latin, är prentadt. De ge sålunda ingen upplysning om stilens karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
