Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569 383
Sammeledes när vi för våre och rigsens högvichtige nöd-
torfther, anthen till Danmark eller andre fremmende landh,
lathe afferdige någre våre senningebudh och brefdragere, som
hastigdt? skole blifve förfordrede, eller när någre fremmende
senningebudh och brefdragere,” som här i riket sådane friheter
hafve bör, här inkomme, då skole så väl adelens landbönder
såsom våre egne undersåther vare förplichtet med skiutzreser
ther till förhielpe. Elliest thäss emellen skole adelens landbönder
icke göre någre skiutzreser uthan penninger, såsom vi ock udi
like måtto vele hafve förbudit, att icke heller adelen eller”
theris tienere skole hafve macht eller väldh att tage någre skiutz-
hester? af våre och cronones undersåther, med mindre the gifve
them en skäligh bitalningh; doch att våre mandatz bref, som
um skiutzfärder äre utgå[n]gne, måtte icke thess minder här medh
vare och blifve aldelis vidh mackt och oförkränkte.
Och ändoch våre gode mändz af adelens egne landbönder
altid? hafve varit förplichtede udi alle landzänder utöfver hele
riket göre theris dagsvärker till våre slott och gårder, så hafve
vi dog gunsteligen efftherlatit, att the? effther thenne dagh i
så måtto måge blifve förskonede och allenest göre sådane dags-
värker theris egne herrer eller husbönder.? Sameledes måge
och adelens iandbönder, som ligge på en mile väg när theris
ägne säthegårder, vare fri för alle uthschrifninger, med mindre
nöden till thet högste fordrer och fienderne vore så när, att
man af huse måtte upfordres; dhå skole så väl adelens land-
bönder vare vederrede, såsom alle andre; eliest skole adelen
icke heller udi ofridlige tider hafve macht till att försvare mere
folk på theris hemen, än som hvart hemen kan nödtorfteligen
blifve besatt med och uppehållit.
När någet tugh sker emoth fienderne, skole både grefver,
friherrer, riddere så väl som alle andre adelsmän vare veder-
rede med så mykit folk, hester och rustninger, som hvar för
sigh udi sunderhet bör hålle oss och cronen till rostienst, och
skole the udi ofridlige tider hvar för sigh årligen hålle oss och
cronen till tienist utaf hvarie fyrehundrede mark ortiger, som
the kunne hafve till upbördh utaf theris arfvegodz, theris” slott
[och] sätegårder allenest oräcknendes,” en varachtigh och väl-
rustet karl till hest, och värderingen på samme partzeler skall
blifve vidh then ordningh, som var giord udi vår broders kong
Erichs tidh, räcknendes” en span sädh för siu öre, ett Lä smör
tolf öre, ett fat jern för sex mark och för en fodrings hest
tre öre;Z hvilken rostienist the oss och riket udi ofridlige tider
på theris egen umkåstningh” innen grentzen hålle skole. Män
öfver grentzen skole the icke vare förplichtig ;e lengre fölie oss
på theris egen umkåst än fiorton dager. Hvar och någet tug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
