Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569 385
Hvar och någen adelsman blifve angifven, att han hade
försedt sigh emot oss eller och elliest vore skylligh till någen
sak, som kunne gelle på heder, äre, lif eller Jefyen ne, då skall
han icke blifve dömd utaf ringere än af adelsmän; doch skall
förordnes tolf eller fyre och tiugu af adelen, som opartiske äre,
the ther med sin edh, effther som domare edh ägner och bör
vare, skole lofve och svärie, att the icke annet vele döme, än
thett som rätt och rättvist är. Icke skall heller någen adels-
man blifve införd i fängelse eller sådane rum, som andre grofve
misgerningsmän pläge införes, för än han är lagligen öfver-
vunnen, uthan skall, i midler tidh saken blifver ransaket, medh/
vacht blifve inmant, anthen på våre slott och gårder eller i
städerne i sitt hergbergh, eller och ställes i borgen, effther som
saken är högh och vichtig till, och i midler tidh med mat och
dryck på sin eigen umkostnedt blifve underhållen, som honom
lyster och hans ”förmöge vare kann.!
Hvar och någen af adelen hade lust att försökie sig uthan
rikes > eller” och; elliest tiene furster eller andhre ständer här
innen rikes,” så skall them sådant vare fritt efftherlatit, doch så
att the icke lathe bruke sigh emoth oss heller tiene them, som
äre våre och Sverigis rikes fiender. Så skole” och the så väl
som andre adelsmänn, så månge som till lage ålder kompne
äre, udi ofridlige tider hålle oss oe Sverigis crone theris fulle
rostienst, såsom them bör göre, af theris arfvegodz.” Icke
skall heller någhen adelsmann udi ofridlige tider begifve sigh
af landet uthan vårt förlof och tillatelse.? Så skole och icke?
adelens tiänere, som them beedigede och svorne äre, begifve
sigh ifrå theris husbönder udi någers anners tienst, eij heller
hos andre blifrve fredede och försvarede, medh mindre the hafve
förlof och passbordh af them the tient hafve, synnerligen udi
ofridlige tider, och så frampt hvar hafver bekommit then lön
och besoldningh, som honom hafver varit tilsagd. Doch så
att icke heller sadelens tiänere udi fridlige tider måtte utaf någen
adelsmann blifve tvingede att tiene länger, än han hafver Just
till och utöfver theris bestämd tidh.2 Vi vele och nådig:t
efftherlate,? att the gode herrer udi vårt rikis rådh, så och andre
af adelen, som dagligen blifve brukede udi vårt hof eller på
andre städer udi vår och rigsens tienist, måge bekomme ett
nödtorftigdt underhåldh uthan rostienst, så mykit som oss synes
och a eg som vi förnimme hvar kan göre tiennst före.?
1 hafve och gunsteligen efftherlatit, att Sverigis adel måge
till en egne nödtorfther handle och köpslage medh frem-
mende och utlandske köpmänn, dogh våre städers privilegier
aldelis oförkränkte; sammeledis, att the måge lathe utskepe the
varur, som the hafve udi årlige upbördh af theris eigne arfve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
