- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
387

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1569 387

grentzsen på like långh tidh, seden schole theris folk — varer B. I) stelles i borghen eller blifve
medh vackt inmant i någet tilbörligit hus anthen på våre slott eller i städerne i sitt härbärgh
effther som saken är högh till och i midler tidh kan B, där orden ställes i borghen eller
och effther som saken är högh till äro tillskrifna i kanten och insignerade. 2) elle
innen rikes saknas B. ») Så skole — arfvegodz saknas B. 0) B fortsätter här: Hvilken
adelman, som och udi så måtte vore utdragen att försökie sigh, schall hann då vare förtäncht
att beg sigh inn i sitt fädernäslandh igenn, när här någen fe vore förhåndhen. Och
opå thet, att the i så måtte icke skole blifve förhindrede, therföre schall ingen svensk adels-
mann gifve sigh udi någen fremmende herres edh och tienist på en tidh lenger än en års dagh.
Then, som och icke kome till städes udi sitt fäderneslandh innen 6") månedh tidh, seden han
utaf” riksens konungh fordred och förschrefven vore, schall han då hafve förbrutid upbördhen
af alle sine arfvegods i förste 3 år, hvar han med sanfärdigh skäl och wvettne icke kan bevise,
att hann anthen genom siukdom, fenngsel eller andre lage förfall hafver varid förhindred
eller och han wore så långt ifrå sitt fäderneslandh, att han i midler tidh icke kunne komme
tilstädes. p) Schole och icke adelens — tient hafve; dogh så atth icke heller tienerne motthe utaf

bestemae tidh tillagdt och insigneradt på särskild lös lapp i B. q) Vi vele och nadigst
effterlathe, atth the godhe herrer, som äre udhi vart rickes rådh — uthen rostiennst, effther
som vi fornimme hvar kann göre tiennst före rillskrifvet på lös lapp B. +») anthen i krig:
saker eller elliest B; i krigssaker af gunst C. s) förtient hafve och förtiene kunne B. 1) saknas
B. wu) skole och B. vw) och tess — fast och oryggeligen — lathe vi vetterligen trycke vart kong:e
secrett her nedhen före och medh egen hondh undherscrifvit. Gifvit på vort slotth Stocholm
thenn - +» Junii aren effther Christi byrdh etc. slutar B, där dessa ord äro tillskrifna af
den vanliga handen; så äfven C utom sjelfva dateringen. xx) C saknar underskrift. men

gill. — Ännu en eller par rent formella och alldeles oväsentliga afvikelser mellan

originalet och handskriften B förekomma, utan att här ha anförts.

Anmärkningar i grefvarnes namn vid »grefvekonstitutionen».

Samtida handskrift, möjligen Per Brahes, bland Akta ang.
ridderskapet och adeln i

Effter thett kong:e Mat vår allernådig:ste herre af synnerlich
gunst then grefve constitution väl och nådigst författet hafver, therföre
vi, som uthi thet ståndh äre, sampt våre effterkommende högbe:te
h. kong:e Ma:t högeligen och mycket hafve til att betacke och be-
röme; så -finnes ther nogre punchter uthi, hvilche vi förhoppes och
therum opå thet underdånigste bidie, att h. kong:e Ma:t värdes af
samme gunst them nådigest förlennere(?)

I. Til thett förste, att thett motte så förmeldes om alle konung
Göstaffs salig och högloflich kongelige manlige lifserfvinger, som
hans eget testemente och kong:e Ma:tz och vår edh inneholler och
förmeller.

I. Thernest stilles kong:e Ma:t til att betenke, om thett så
uttryckeligen förmälles schall, hvad ränte kong:e Ma:t vill effterlate,
effter thett kan doch nu och i long tidh hereffte
therföre. Thett kunde och ther hos så förståes, när &
sich vell före igen, så borde doch ränten intet blifve högre än som
en gång förmält vore, hvilchet oss förhoppes kong:e Ma:tz mening
intet är.

I. Til thett tridie, att inge morgongåfver uthi grefveschapet
måge uttgifves, bidie the, att kong:e Ma:t ville thett ännu tage uthi

nådigt videre betenkende, och förhoppes, att thett kan icke vare

!) Öfverstruket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free