Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1573 469
äre alle Sverigis rikes trogne inbyggiere, både högre och nidrige stän-
der, med alt gott benägne och oss till thet högste beflitedt, att the
hvar effter sitt stonndh måtte blifve vedh macht, såsom thett sigh
ägner och bör, och besynnerligen hafve vi giort then förordning med
våre trogne undersåter, menige Sverigis adel, som en tidh lonngh udi
vår broders kongh Erichs onde och ogudachtige regemente hafve varit
udi mykin förtryck, att the icke allenest motte blifve udi thenn äre
och thett annseende, som adelsstond höfves, uthen vi hafve och betencht
them med sådanne privilegier och andre gode vilkor, att the och alle
theris effterkommende kunne sigh theregenum till godz och penninger,
äre och myndighet förkoffre och förmere. Och änndåch oss inthet
tvifler, att sådanne vår gunstige benägenhet kunne förorsake monge,
att the sigh tess mere um adelige dygder, schickelighet och trohet
emot oss och theris fäderneslanndh vinleggie skole, så finnes doch lig-
väl monge af thenn unge adel både i för:de landzände och flerestadz
her i riket, hvilke sådannt föghe lathe gå sigh till sinnes, och en parth
vette aldelis ringe ther utaf, hvad gunst och välgärning vi them bevist
hafve, hvarföre the och hvarken göre oss och cronen någen tienist af
theris frälse, eij heller vele the försökie sigh i fremmende landh, ther
the någet gott kunne läre och förfare anthen medh studerende heller
udi krigssaker så och elliest, uthen blifve hemme på theris gårder,
inthet annedt achtendes uthen theris eget hushold allenest såsom andre
bönder. Och allthenstund sådant är emot Sverigis lagh och emot
för:de våre privilegier, så kunne vi thet ingelunde lenger lide, uthen
vele her med alfvarligen hafve budit och befalet, att all thenn unge
adel, så monge som öfver siutten år äre och i /V. boendes äre och
theris godz under frihet och frelse niuthe och beholle vele, skole med
thet allerförste vare förtenchte att förskaffe sigh så monge hester och
rustninger, som hvar och en bör att hålle oss och cronen till tienist, så
och elliest ruste sigh opp med så monge tienere, hester och rustninger,
som hvar förmå åstadh komme till att tiene oss och Sverigis crone på
besoldning och seden begifve sigh med samme theris tienere, hester
och rustninger till oss, att the kunne vare hos oss på pingsdage tidh
nestkommendes heller aller senest 14 dagher ther nest effter, så frampt
hvar the thett icke göre, dhå skole the hafve förverkedt theris frälse.
Och så monge, som sigh i så måtto opruste och i vårt hof sigh vele
bruke lathe till att tiene oss på besoldning, vele vi them medh tilbörlig
lön och besoldningh lathe försörie, så att the therudöfver icke skole
hafve någen schade
Videre effter vi vele förvette oss hvad then rosstienist kan förslå,
som vi af våre trogne undersåter menige Sverigis rikes adel kunne
hafve till att förmode, synnerlig effter ingen almennelig vapnesyn
hollen är, seden vi äre kompne till then kongl. regerung; derföre hafve
vi latidt berame en almenneligh musterplatz och vapnesyn udi vår stadh
Upsala på s. Johannis tidh nestkommendes och vele, att alle adelsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
