Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
två eller tre äre boendes på ett hemen, thet dogh en bonde väl bestå
kunne, hvilket ingeledes tilstädies schall, uthen aldelis förholle sigh
efter sal. och höglofl. kon. Göstafs mandat, som ther um tilförende
uthgågne äre. I like måtte schall landbofougterne blifve befalet, att
the hafve ett flitigt upseende medh thet samme.
Till thet ottende. Hvadh ryttmestere, höfvitzmen och eliest befelet
belanger och sakörerne medh theris ryttere och knechter, så synes de
godhe herrer vare rådsampt, att for:ne sakfall igenkalledes, helst efter
therigenum tilförende stort öfverväldh och orätt schedt är, och att när
ryttere eller knechter äre på tugh och reser, måtte the då vare under
krigsarticlerne; menn när the äre heme, skole the vare theris häridzdom
och Sveriges lagh undergifne, så myckit som sakfallet belanger, och
icke theris befel; dogh så att oft:te ryttmestere och höfvitzmenn sampt
hele befelet måtte i then stadh bekomme någet annedt till underholdh.
Och vore väll godt, att när hvar viste sine ryttere och knechter, ther
på the visse och clare register hafve skole, att the då mätte förordnes
på befästningerne ther nermest omkring, som the sine ryttere och
knechter hafve. Och på thet att knechtehöfvitzmennen måtthe vetthe,
hvilke häreder hvar schall hafve, så må thet blifve vidh then ordningh,
som ther opå udi k. M:tz cantzeli giord är, eller och efter som stadt-
hollerne udi landzenderne ther um bedst efter lägenheterne schicke
och lage kunne.
Sammeledes hvadh som är anrörendes then frihet, som ryttere och
knechter hafve å theris hemen, efter thet att en part både ryttere och
knechter. anthen the besittie skatte eller crone hemen, ther på the
hafve nutidt frihet, eller och the besittie frelsishemen, hvilket inthet
kunne blifve på någre uthlager förschonede; och en stor del ther ibland
är, som inthet hemen hafve att bruke; så på thet att alle måtte niuthe
ett vilkor, derföre hafve the gode herrer för godt ansedt, att för:ne
frihet schall kalles them ifrå, dogh icke förr än man hade någet i then
staden att ställe them till fridz medh på theris lön, så frampt att rytt-
mesterne och höfvitzmännen schole hafve någen hörsamhet medh them.
Till thet niende. Men hvadh then uthschrifningh belanger, synes
the gode herrer icke ske kunne på thenne tidh, helst efter under-
såterne eliest medh gärder och andre påläggninger icke kunne blifve
förskonede, uthen vore rådligere att man brukede the knechter, som
tilförende och nu nyligen äre uthschrifne; hvarföre och vill vare för
nöden, att man i tidh tilschrefve the höfvitzmen och knechter, som
k. M:t syntes vele öfverschicke till Liflandh, på thet the viste sigh ther
till ruste och schicke.
Till thet tiende. Hvadh som the personer är belangendes, som
skole förordnes udi slotzlofven på the synnerligiste slott här i riket, så
förmene the gode herrer the förnemste befästninger och synnerligen
the, som närmest grentzerne äre belägne, ju schole ther medh alrede
vare tämligh väl försorgde. Och på thet man thess bättre kunne förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
