Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
march och loth sigh ther medh väll nöije. i then stadh hafve the nu
begäret och tagit femtije, sextije, siuttije och en part hundrede mark
om året, föruthen skor, läreft och schorne kläder, och hafve icke ändå
latidt sig ther medh åthnöije, uthen bonden hafver most lätidt honum få
en part af hans åker till medh, så att månge finnes bland bönderne,
som beclage sigh att theris legedrenger, item dagekarler, äre fast rikere
på penning och span:le än the sielfve; hvilket väl är till troendes,
efter bonden sitter altidh för allehonde uthgifter, och then annen ther-
emoth hafver upbörden och inge uthlager; der af nogsampt är till att
tenke, att sådent sällschap måtte ju hafve penninger, spanmåll och an-
nedt i förrådh liggendes; desligest drage och månge köpmannedrenger
och andre landzköpmän både fremmende och inlensche kring om lan-
det hos bönderne och sälie theris varur dobbelt dyrere hos them, än
thet gäller i köpstäderne, så att almogen ther medh mister alle pen-
ningerne och varur uthur henderne och hafve ther föge före igen, ther
utaf sigh thette oköp myckit hafver förorsaket. Item ther en arbetz-
karl tilförende loth sigh nöije medh ett, halft annedt eller tu rund-
stycker till thet högste om dagen, moste man nu gifve honum fyre
eller fem mark och ther till fritt math och öl, så myckit honum löster;
therutaf då then menige man både i städer och på landzbygden moste
lengden blifve förderfvede, hvar ther opå icke scher någen förandringh,
och sådene löst parti, som nu är upräknedt, blifve ju lenger ju mer
therigenum förbättrede them andre till stor skade; hvarföre och ende-
ligen vill vare af nöden, att en sådene ordningh moste göres för sådent
sälschap, så att the icke schole tage mer udi lön och för theris arbethe,
än som var vandt udi sal. k. Göstafs tidh, helst efter mynthet är nu
så godt, som på then tidh var. Och hafve the gode herrer i rådet
för godt och nödigt ansedt then menige man i städerne och på landz-
bygden till gagn och godhe och thet andre parti, som för:t är, till ett
straff för sådene theris otilbörlige förtienst och olidelige handel, the
hafve haft och drifvit någre år bårt åth, att k. M:tz fougter få then
alfvarlige befalningh att the medh thet förste hvar i sin befalningh
schole taxere hvar legedrengh, item dagsverkes karler, tröschere och
andre, som äre öfver fempten år, och icke hafve bo och bohagh före-
stå, icke heller göre k. M:t och eronen någre uthschylder, hvar the
helst kunne finnes, så väl hos prester som hos bönder, item hos bor-
gerne i städerne etc., till en mark ortigh af M:tz mynt, som thet
nu slås; item schole och alle landzköpmen, som för:t är, hvar efter sin
handel, the otilbörligen bland almogen drifvit hafve, tilbörligen blifve
taxerede och straffede till penninger, och kan icke anners vare, än
ther som thette för:ne medh flit och trohet allestedz blifver fullfölgt
så att ingen får tilfälle att dölie sigh unden, uthen att thet gär öfver
hele riket like i alle landzender; thesligest ther som thet måtte medh
högst:te k. M:tz bevillingh här efter blifve ther vidh, som riksens rådh
tilförende hafve föregifvit um accizen udi alle siöstäder på allehonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
