Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 1582
och kunne e. K:t icke förholle att vi hafve bekommit e. K:tz bref,
skrifvit på Nyköping then 29 novembris nästförledin, och förnimme så
väll dher af som andre e. K:tz skrifvelser, att e. Kit står fast opå
then rätt, som e. K:t förmener sigh hafva till Strömsholms län, like
som vi och icke så väll viste hvadh rätt vore. Så må e. K:t thett
väl vette, att efter thett vi hafve kunnet regere landh och furstendöme,
den tidh e. K:t var ett lithet barn, så äre vi icke häller ännu, thet
Gudh ske lof, i våre saker så obetenchte, dett vi icke skulle kunne
skillie rätt ifrån orätt. Män efter e. K:t hafver altidh lathit sigh för-
nimme, att e. K:t gärna såge, dett e. K:tz förmente rätt motte blifve
allom kunnigh och uppenbar, så hafve vi nu för våre och riksens
höghvårdande ärender skuldh lathit förskrifve en riksdagh på then 20
dagh jul nästkommande och kunne fördänskuld väl lidet, att e. K:t på
den tidh kommer här tillstädes och då bevise hvadh skäl e. K:t för-
mener sigh hafve medh fare, på dett vi en rese för alle motte blifve
obekymrade om thenne sak, ther utaf vi inthe gagn hafve velle, och
nu uti 3 år alt för ofte hafve varidt besvärede medh. Män den qvar-
settning, som e. K:t hafver giort emott Sverigis [lag], den skalli med-
ler tidh inthe gälle, hvarföre vi och hafve uttsändt någre våre godhe
män den samme om inthet giöre. Så velle vi och, att våre försvarelse
bref till rätthe skolle gälle, så väl innan som uthan furstendöme, så-
som vi och elliest här efther velle vare oförachtede, der må e. K:t al-
delis förlathe sigh till, oss borde och medh sådent blifve förskonede,
hvarföre vi och förmane och rådhe e. K:t medh sådendt uti tidh af-
stå. Vi hafve och ingen hos oss, anthen innan rådz eller uthan, som
något ondt emellan oss blande, män där någon kunde blifve mistenkt
uthan sak, dett må: blifve i sitt värdhe och finnes väl mädh tidhen,
huru thär om är, dett vi e. K:t på thenne tidh och efter thesse lägen-
heter icke hafve vellet förholle och befale etc.
Sedan tvisten om Strömsholms län mellan hertig Karl och änkedrott-
ning Katarina i slutet på 1570-talet blifvit akut, synes meningen varit att
taga saken före under herredagen i Vadstena 1580. Häraf vardt dock in-
genting. I stället fingo Hog. Bielke och Erik Gyllenstierna bl. a. i upp-
drag att bringa frågan på tal under sin beskickning till hertigen i mars 1580
i anslutning till Vadstena-mötet, då hertigen förklarade sig ingenting hafva
emot att båda parternas skäl pröfvades af opartiska män (se ofvan). Af
denna anledning, att »ransaka och döma i saken», hade konung Johan verk-
ligen låtit stämma adeln både innan råds och utan att infinna sig vid kyn-
delmessan 1581 uti Uppsala, närmast för att förebygga hertigens hot att
lägga kvarstad på uppbörden af länet (Johan till Karl 21 jan. 1581, riks-
registr. 1581—982 fol. 132), men adeln synes, af okänd anledning, till större
delen ha uteblifvit. Då skickades i slutet af februari samma år Nils Gyllen-
stierna och Erik Sparre till hertigen för att genom åtskilliga anbud förmå
honom till någon eftergift eller åtminstone att ej göra enkedrottningen något
förfång, förr än saken blifvit ransakad och åtskild. Hertigen svarade sig
icke kunna afstå från tionden och häradshöfdingsräntan, men vore villig att
låta den öfriga uppbörden af länet »blifve stondendes, tills saken förts till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
