Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1586 697
Om adelens privilegier skall svares, som stadgen uttviser, doch så
att ingen ägne sigh mere till, än som hvar effther sitt ståndh tillatidt
är. Icke är heller h. f. N. tilsinnes att litha på adelens bönders hielp
annorledes än i the fall, som lagh förmeller, och doch alt medh foge-
lighet och godh villia thera. Men medh skiudzfärder vardhe hollet hos
adelens bönder, att the göre hvar tredie skiutzfärdh cronones bönder
till lisa, in till thes en beståndigh ordningh varder samtyckt och giordt
medh taverne öfver hele riket.
Om almennelige kostgå
der svaras, som i stadgen står. Men för-
biudhe, att h. f. N. öfver årlighe uttskylder icke må sökie och handle
medh sine eigne undersåther om någon mögeligh hielp till sin anlig-
gende tarf, kan medh ingen skäl ske.
Om rostiensten hafver h. f. N. thett betänkende, som uthi stadgan
författat är, nembligen att, när medh h. f. N. varder förhandlet, huru
mykit folk h. f. N. riket och cronon holle skall, så vill h. f. N. inthet
mindre her effther än her till hafve ospart folk, landh, sitt eiget lif och
all sin välfärdh udi förefallende nödh emott alle k. M:tz fiender.
Om almenneligh ordningh och påbudh, när thett sker medh h. f.
N. rådh och samtyckie, såsom k. M:tz svar lydher, lather h. f. N. sigh
aldelis behage. Datum ut supra.
Sändebudens svar på grund af hertig Karls resolution af den 31
augusti. Stegeborg i början af september.
Riksregistraturet 1586 fol. 122, infördt först i augusti månad
och odateradt.
Svar opå the punchter, som riketz råd på k. M:ts vägne
oss senest tilstelte.
Hvadh som till biskops valedt svaredt är, låther h. f. N. sigh
behage, allenest att medh valet och seder motte blifve, som sielfve
prentede kiörkeordningen inneholler, och inthet mere i föres, som emot
samme samptykte och anammede ordningh vare kan.
Om lagmans valet låther h. f. N. sigh och benöije, dogh hvar the
sex, som välie skolle, icke semies om the tre i valedt, som satte blifve,
att h. f. röst då såsom then siunde til veliendet hörendes motte
then oenighett skillie. Om lagmans edh motte blifve holledt like som
om biskops begeredt är. Then puncht om vadh penningen låther h.
f. N. sigh och behage. Dogh begerer h. f. N. att nampngifves motte,
huru högt then sak skall vare, som ifrå fursten och under konungen
skall vadt blifve. Icke skall heller mer än itt heredt läggies under hvar
häradzhöffdinge, såsom eij heller någon lagman bör hafve heredzdom
i then lag , som han lagman är.
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
