Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1586 699
Att ingen innen furstendömet eller någon h. f. N:s tienere, som af
konungen send eller kalladt blifver, motte laga stempning försittie:
svares så till, att h. f. N. begerer, thet ingen h. f. N:s tienere eller
undersåthe motte blifve stembd h. f. N. oåtsport och tillkenne gifvidt,
för hvad orsak thett sker. Ingen skall och emoth lagh och konungens
villie försvares af h. f. N., som sigh medh någon oppenbare misger-
ning emoth konungen förverkat hafver och vikit eller rymbdt in i fur-
stendömet, vidare än til att gifve leigde til rätte (eller), eij heller lide
eller hydse then, som är fredlös sagder eller lagligen bilthoger. Att
sådant motte och i like motte ske uthan om furstendömet them, som
sigh emoth h. f. N. fö
Atth then, konungen tager uthi hegn och försvar till lagh och
rette, motte och niuthe thett til godhe innen fur
till, att thett och så holles skall, så frampt han sigh grofveligen emoth
h. f. N. och lagen icke försett hafver och sitter h. f. N. under ögonen
och til förtrett. Medh them, som förlöpe, holles som lagh förmäler.
Hvadh konungens erichs
e kunne.
stendömet: sv
res så
athu ridande anrörer, är h. f. N:s svar,
att konungen altidh skall vare h. f. N. uthi furstendömet velkommen
och hus och feste vare konungenom altid öpne och rede til hvad gott
förhanden och i förrådh vare kan, enär så kan behöfves, anthen i så-
dane färdh eller elliest. Men reffst att holle vill h. f. N. hafve sigh
förbehollidt, och hvar så är, att h. f. N. uthi någen motte råker för-
gripe sigh i sine domer, så hafver då kärenden macht att sökie ko-
nungen, som högste dom hafver.
Om them, som förverke sköld och hielm: att h. f. N. må veder-
kennes och beholle alle the godz, som effter lagen blifver förberört
(sic!) under eronon och innen furstendömet beligende äre; hvilke skole
beholle erono godze nampn.
Om adelens privilegier: svares så, att h. f. N. vill holle der öfver,
att the oförkrenkte skole vidh macht holdne blifve, dogh så, att ingen
ägner sigh mere till än som hvar effter sitt ståndh tillåtidt är. H. f. N.
är icke tillsinnes att lithe på adelens bönders hielp annerledes än i the
fall, som lag förmeler, och dogh alt med fogelighett och godh villie
thera. Men medh skiutzreser varde hollin hos adelens bönder, att the
göre hvar tridie skiutzferdh cronones bönder til lisa, in till thes en
beståndigh ordningh varder samptykt och giordt medh tavernere öfver
hele riket.
Att inge pålager öfver äårli
utskyller motte lägies på under-
sätherne innen furstendömet: svares så till, att förbiude h. f. N. öfver
ylder att sökie och handle med sine
on möjjeligh hielp till sin anlig
atter och gerder
ne undersåther om
n medh ingen skäll
skolle påbiudes så väll af furstendömet
iande tarf, 1
ske, och när
riket till riksens beste, att då sådanne
s eller bevillies h. f. N. otillfrågadt och uthan h. f. N:s
samptyckie, och än då så skeligen, som i läns brefvet förmält står.
som annorstedes öfver menig
gärdär ick
påleggi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
