Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702
förtörnedt; så låther k. M. sigh sådanne tilbudh väll behage och önsker,
att h:te furste thet samme således medh gerningerne ville påskinne låthe
och fulborda, så kunne väll then ovillie, som h:te k. M. kan hafve
fattadt, letteligen blifve stilledt och afskafedt, helst effter then naturlige
broderlige kerlek, så och att h. k. M. nu icke hafver flere än en, then
ene broder vidh helse och vällmacht altidh mere hafver leget h. k. M.
på sinnedt än alt annedt, som thett kunde förspille; hafver och förthen-
skuld ju altidh taged alle tingh tåligere och motteligere vedh sigh än
eliest vell hade ske kunnedt och aldrigh haft dhen mening att tenkie
till sådanne medel och väger, som thet furstelige stånd och h. f. N.
egen person kunde vare förnär, såsom medh sielfve gerningerne nog-
sampt kan bevises. Och endogh h. k. M. bör hafve alle konunglige
cylte rettigheter sigh förbeholdne; så hafver liqvel h. k. M. icke
så strängt fordret dher uppå. H. f. N. hafver ju sigh till gangn nutid
myckit ther af uthi thet förhopp, att effter h:te furste nu mere är kom-
men till sinn mogen ålder, kunde sielf komme i hogh och besinne
hvadh riksens urminnes rettigheter borde vara, så lenge thet gönom
Gudhz nådh ett konge rike hetes och vara må. Och medhen h:te
furste nu gönom sinne sendebudh sigh på någre sådenne artickler yter-
ligere, än som her till sket är, någerledes hafver veledt förklare, så
hafver h. k. M. sigh thet behaghe låted, dågh hvar der udi ännu mere
kunde synnes vare för nödhen och gönom nogsampt ransakning med
gode grundfaste och laglige skäl kunde bevises framdeles till någon
osemie att gifve ordsak, att och sådant motte i tidh blifve förekommit,
anne tilfelle hos keisere, konnunger och furste-
effter såsom thett udi så
lige personer pleger vare brukeligit. Hvarföre och h. k. M. på sin
innes något annedt att företage låthe uthen hvad som
lagh och rettvise kan medhgifve och til broderligh semie och enighet
är tienligit, inthet tviflendes att h:te furste opå sin side thet samme
görandes varder, och hafver nu h:te k. M. på the framsatte artickler
således som efterföllier än yterligere veledt förklare.
side icke är til
Hvadh nu videre biskops valedt udi furstendömet tilkommer, låther
k. M. blifve vidh thet sidste svar, thet h. f. N. och hafver sigh låtid
behage, och holles samma kyrkie seder både ther medh och eliest
innen furstendömet . . .”) alrede valdt hafve, skall komme ther till, effter
thet han emot sin tilsage hafver förrymt och elliest sigh emoth sin rette
öfverhett otilbörligen förhollidt udi thet, att han hvarken på legde eller
eliest är kommen tilstädes, icke bör heller någon annen, som udi k. M:tz
onådhe är och thett förskylladt hafver, uthi för:de val eller till andre
sådanne höge embetter stelt blifve.
raledt: låther h. k. M. blifve vidh thett svar, som
h. f. N. ther opå gifvidt hafver, att h. f. N. må hafve dhen siunde rö-
sten och h. k. den stadfester ther till, hvilkendere af the tre, som
h. k. M. hellst synnes och best behager. Men edh bör lagmannen ingen
så
Om lagmans
ra ord äro förbigångna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
