- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
733

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1587 733

nungs dom, uthen den vore fursten serdelis af konunge våld-
gifven, dogh icke således ment, att h. k. M. i oträngde måle
höller och enkannerlige hvart tridie år, som lagh försnäller,
achter att hållet, såsom -eij heller i thesse framlidne år sket är;
a dher så kunde hende, dett man icke förmoder och h.

M. h:te furste icke tillmäther, att alt för strängt och skarpt
; framtiden af andre furster, som kunde tillkomme, blefve
handled medh den fattige och oförmögne allmoge, som inthet
förmå eij heller dierfves att sökie konungen antingen för furst-
lige befalningsmändz hot och trug skuld; såsom och väll en
part af adel så och fougdter och ändte pläge skräme dem medh,
ner de vele sökie den höge öfverhet, heller och elliest för deres
fattigdom skuld, att de eij förmå att stå deres täring så a
väg och försarsmne deres arbethe och sysler hemme, att h.
M. då i sådane fall må hafve sigh ded förbehollit, effter och RS
stendömed är incorporeret medh riket, hvillket är konungen
udaf Gudh och menige Sverigis ständer osyndred, efftersom
arfföreningerne medföra, befaled. Elliest kan h. k. M. och
andre regerende konunger väll hafve ded fördragh och önske
och se gärne, att alle Försteg måtte således förestå och regere
deres förstekdörmen och undersåter, att sådant inthet måtte be-
höfves; dogh skall allom innen förstenldömet boendes fattig eller
rik alltid vare efterlatid att sökie och klage sin nödh för ko-
nungen uthen fursternes och deres befalningsmäns straff, hemd
eller vrede, så frampt dem icke vederfares ded som rätt är.

4. Om laghman att vällie är så bevillget, att tre sätties i
valet af de tolf, som effter lagen äga att välie och innen lag-
sagu boendes äre, så väll uthen som innen furstendömet, och
fursten hafve ibland de sex hofmänd, medh hvillke lagen mener
adelsmänn, den siuende rösten, och blifve då the, som fleste rö-
sterne hafve, och ingen medh hot, trug eller veld [9 : våld]
tvinges någet till att samtycke. Udaf de tre äger konunger en
stadhfäste, "hvillken honom synes och han förstår allmogan nytto-
gan vara. Hvadh laghmans edh tillkommer, effter ”konunger
allene bör honom stadfäste, så äger och han hende dommere
ed af honom, såsom lagh förmeller; dogh må han och vare
fursten medh troget r råd och elliest biståndig udi regeringen,
så myckit han medh lagh och rättvise göre kan och uthen sin
trohetz edz förkrenkelse och honom ombetrodt varder. Och
niuthe laghmand samme rättighet både medh sine gärd, fo-
dring och saköre innen furstendömed, såsom andre laghmänd
hafve öfver hele riket. Och skole laghmans dömen blifve
medh deres häred och sochner alldelis osyndrede och oåtskillde,
såsom de af ållder varit hafve.

Riksdagsakter II. 48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free