- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
743

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1587 743

och seden för k. M. sielf såsom then högste öfverhet her i riket, och
förseher h. f. N. sig, att thett må blifve hervidh. Actum Vadstene den
I februarii år etc. 87.

Redogörelse för förhandlingen med rikets ständer i Vadstena 1587
den 2 februari.

Aftryck bland bilagorna till Bergius, K. Carl IX:s rimkrönika
s. 197, efter en »gammal handskrift».

I

Hvad som k. Jahan till Sverige v. a. n. herre hafver talat
till menighe man i riket uppå stempde herredagh uthi thette
år 87 uppå kindermesse dagh, som är then 2 febr., uthi Vadz-
stena stadh, är här korteligen författat.

Först när h. k.M. gick ut af slottet och up i burspråket till att tala
medh almoghen, giorde han sin hälsning med thesse efftherföliande ordh:

Står i Gudz fridh, I dannemän alle.

Thernäst begynte han sitt tall alt så:

Effther thet hafver varit en gammal och loflig sedh att undher-
tidhen rikesens ständer tilhope kalle för någre högvictige saker, som
rikeno pågella, så hafver jagh och icke velet then samme sedh nidh-
leggie uthan heller vedh mact hålle, såsom edre konungar för mig
giordt hafve för victighe ärend skull, som hela riket vidhkomma och
menige man ligger mact uppå till att vette. Doch hafver jag icke
kunnat uppå thenne tidh hit stempne någre uthaf the landh, som
liggia något lengre ifrå, såsom uthaf Finlandh, Lifflandh och annor
landh, som cronon och mig tilhöre, hvilkom ville vara för kostigt att
hitt dragha, äre och rikesdagar af ålder altidh uthi Sverie och icke
annorstädhes blefne håldne.

Sädan begynte k. M. tala om Ryssen och thet långliga krigh, som
emillan honom och oss varit hafver och giorde k. M. sin enskyldningh,
att han icke hafver varit orsaken till samma krigh, hvarföre hafver och
Gud igönom the Svenske[s?] trolige bestånd honom seghren gifvit och
förlänt.

Men hvad orsaken hafver varit til thett krigh, som var emillan
Danmark och Sverige, sade k. M. sigh inthet vilia ther om tala, effter
k. Erich, som för honom regerade, thermedh hade beskaffe. Men
thetta, sade k. M., skolle I, trogne svenske män, vette, att emillan ko-
nungen i Danmark och mig är ingen ovenskap eller oenighett och hafve
vi giordt broderskap oss emillan och schrifve hvar annan bedher(?)”) till.
Vi hafve vell haft oss något emillan, men så är thet mest kommit till
en godh förening och förlickning, kan och ännu mera i saken ske.
Är jag therföre uthi then förhopning att, så lenge han och jag lefve,

’) Möjligen feltryckt för örodher.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free