Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1589
550 Anteckningar om k. Sigismunds svar på rådets och adelns framställ-
ningar samt om de närmast följande händelserna 1589 i sep-
tember.
js
Ungefär samtida handskrift i Riksarkivet bland Handl. ang.
mötet i Reval.
Vi hafve, k. gode herrer, öfverlesed ded schriftlige rådslag, som I
os för någre dagar sedan öfverantvordade, och till dett förste tacke vi
eder för denn lyckönskning, som I oss både mundligen och schrift-
ligen giort hafve till denne vår ankomst hit i landet oc till v. k. h.
fader, oc like som I, så önske vi och sielfve, att dette möthe måtte
lände Gud till äre, os till beröm, begge desse konungerike och ser-
deles Sveriges rike och des underliggande land till gagn och gode.
Och såsom I uthi samme schrift lathe os förstå de besveringer och
oförmögenhet, som nu finnes i riked, och fördenskull begere, att vi
vele lathe os riksens velferd vare befaled och lage all ting til dett
beste, så tycker os dett ganske ille vara, att sådane besvärlige legen-
heter schole vare på ferde, och önske udaf Gud, att dett motte blifve
better: hvad vi antingen sielfve heller hos v. k. h. fader kunne hielpe
sådant till att bothe och förekomme, vele vi gerne vare derudi en god
meklere, så myged mögeliged och menniskliged vare kann.
Till dett sidste, ded I och lathe os förstå, att I udaf et alment
rychte hafve hördt, dett vi nu skulle hafve achted att begifve os med
vår k. h. fader öfver till Sverige igen och aldeles öfvergifve ded påle-
ske regemente, ändoch att I icke kunne stelle nogon tro och lofven till
sådane otidige och ogrundede tiender, fördy om vi än hafve der ett
tungt och mödesampt regemente, ded I och sielfve bekienne och i så
motto hafve med os ett tilbörliged medlidende, doch der vi endeligen
ville deden, så kunde vel finnas andre och tienlige sätt och medel,
igenom hvilke sådant better på en annan tid en nu skie kunde, så lathe
vi eder derpå till svar nadeligen förnimme, att endoch vi hafve haft
der ett [2:en] förtretliged och tröttesampt regering, så att vi för vår
person fast heller ville ombäre den ären och vare tilfridz med mindre,
än drages med sådant oändeliged och svårt bekymber på ded sätted;
doch hafver ded icke vared vårt opsåt, när vi toge os denne resen
före, utan att vi allenest ville tale med h:te v. k. h. fader, och kunde
väl besinne, att vår hemrese till Sverige denne gång icke ville v
myged tienlig heller nyttig, hvarföre I, gode herrer, och så myged
mindre hafve behof att tro sådane rychte heller tiender, efther vi icke
nogod äre tillsinnes att giöre, som kan lende vårt federnes rike till
skade heller oleglighet i nogon motto, uthan altid hafve os des velferd
till ded beste befaled. Doch kunne vi icke heller hafve eder förhålled,
att sedan vi äre hit kompne, hafver v. k. h. fader så hårdt falled på
denne meningen, att h. k. M. endeligen vill, att vi skole vare h. k. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
