- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
843

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1589 843

Finlandh står 1 fara.
Drotningen i Påland emot lyfte och tilförsicht för-

All konungens och hans systers rättighett och arf både
efter drotningen i Poland och älliest innan och uthan riket
blifver borte och hafver der inthet före

23. Deslikest och the, som hafva förstrekt k. M. i Påland
sine penninger och hafve der opå h. k. M. bref och segel,
hvilke seden komme til Sverige effter deres betalning.

24. Hvar imed konungens i Påland hoffolk, som mykit
hafver till att kräfvie, kann här blifve betaled?

Konungens ed, som länder på riksens gagn och bästa.

Konungslige ord och tilseijelse blifve mistänkte.

Hafver och h. k. M. uthlofvad och tilsagt sig aldrig
vele öfvergifve denne landz ände i fiende hender.

28. Sammaledes med konglige ord, bref och segel för-
vissad, att thetta möted, om hvilket någre underlige spådt
hafve, icke allenest skulle lände thenne landzänden til gode,
uthan och menige Sverigis rike och alla thes inbyggiare.

29. Om någon konung kunde igenom k. M. af Pålandz
förfordring, om hvilket här främbst uthi är blifvet nampn-

id, komme till riked, som oss Svenske icke emot vara skulle,

är ded och nu förderfved för honom, om denne oförmodende
aftärden såledhes skal blifve fulbordet.

30. Sedhen blifver till eventyrs Muschoviteren heller Piastus
konung, Sverigis rike till ringe bothnadh.

31. Effter alt sådant, som förbe:t är, fölier ett långvaricht
ångrande, på hvilket seden besvärlig någon heller ingen bot
finnes kan: Det dogh Gudh mildeligen afvende.

Och ändog vi, a. n. k., väl hade haft flere skäll att införe, så
hafve vi, lång scrifvelse, thenn e. k. M. icke gärne lider, till att
undfly, sådant på thenne tid haft fördrag, inthet tviflandes, att
e. M. uthaf sitt höge konungslige af Gudh begåfvede för-
ståndh thenne saksens vichtighet, vår påminnelse föruthan, nog-
sampt varder öfvervägandes, och bidie der hos ödmiukel., att
thet som uthaf oss så korteligen, dog uti en trogen, rättrådigh
välmening, hafver vared framsatt, icke heller annorlunda må
uthaf e. M. blifve tagit heller tydt. Och der så väre, thet vi
dog icke vele förhoppas, att the tankarne kune der uthaf blifve
fattade, like såsom vi icke gärne skulle se h. k. M. i Pålens
närvarelse hos oss uthi Sverige, så kalle vi Gud, som Ar vet
och alles hierter och tankar ransakar, till vittne, adt sådant i
denn meningen icke skedt är, uthan vele mykit mere thenn arfs
rätt och succession, såsom vi h. k. M. med besvurne äre, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0855.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free